Hej alla söta läsare!! Som ni märker så har jag inte skrivit på typ 3 månader och jag känner min skitelak som inte ens har skrivit varför... Men saken är att jag inte haft tid. Hela mitt sommarlov har rusat iväg. 2 dagar efter skolan slutade åkte jag på läger i en vecka sen var jag hemma en vecka och hjälpte pappa måla huset. Sen åkte jag iväg på läger igen i en vecka. Dagen efter jag kom hem så åkte vi iväg till vår sommarstuga, och som den idiot jag är glömmer jag förståss laddaren till datorn -.-' Där var vi i två veckor och sen åkte vi hem några dagar och sen åkte vi ner i 1 vecka och då hade jag en kompis med mig och då vill man ju inte sitta vid datorn... Men nu är jag hemma (har varit det i tre dagar). Jag ska försöka komma in i skrivandet igen. Om 2 veckor så börjar skolan, och då kan jag inte lova att det kommer mer än 2 delar i veckan kanske. Ni kanske undrar varför jag har en gästbloggare. Jo, det är så att jag vill ha kontroll i novellen och kunna skriva det jag vill så det blir precis så som jag vill ha det. Jag och min bästis skrev på en novell tillsammans innan på denna bloggen och det var jätterörigt... Men iallafall, nu ska jag börja skriva igen och det tror jag ni kommer bli glada för! :) Dessytom så håller jag på med en ny design till bloggen för när jag tänker efter så är den nuvarande ganska tråkig och ful xD Om ni har några frågor så får ni kommentera för bloggsvar har typ bytt sida och heter något annat så jag ska fixa det Massa kramar och pussar från Julia :* <3

Emilys dagbok 20 juni 2011 Hur gör Justin egentligen? Hur? Han la armen om mig och det pirrade i magen. Det är omöjligt. Är jag kär? Det känns så. Men det skulle aldrig funka och jag skulle inte klara av alla haters. Jag minns hur halva min skola hatade Selena. Jag skulle inte klara det. Jag är svag. En jälva fegis är vad jag är. Snart kommer jag ångra att jag gick med på detta. Hur kunde jag vara så dum. Jag kommer hamna på psyket och allt... Det är tur att Justin finns. Utan honom skulle jag inte klara detta. På utsidan kanske jag verkar ganska självsäker, men djupt inne är jag en helt annan person. ________________________________________________________________________________________________ fem dagar senare...

Emilys perspektiv

-Bra jobbat Emily, sa Melanie och gav mig en high-five. Jag log och satte mig i en soffa jämte Justin.
-Sex låtar färdiga, sex kvar, hur känns det? frågade Alice och höll fram sin hand som om hon höll i en mikrofon.
-Bra, sa jag och skrattade.
-Vad bra, men vi har funderat och vi ska göra en musikvideo till "The time of our lives", vad säger du om det? sa Melanie.
-Det verkar bra, sa jag och log.
-Vi tänkte samla crewet på måndag kväll och planera. Jag nickade.
-När ska vi släppa låten? frågade jag.
-Så fort videon är färdig, om cirka tre veckor, sa Melanie. Och under den tiden så ska vi förbereda dig lite, så ikväll ska du hänga med Justin när han ska till Ellen på en intervju och kolla på.
-Intressant, sa jag och flinade mot Justin. Han skrattade.
-Nej kanske inte, men saken är att du måste lära dig vad man kan säga och inte osv sa hon. Jag nickade och log lite mot Justin.
-Okej, du har jobbat bra denna veckan så du har ledigt imorgon, men vi ses på måndag, sa Melanie och gav mig en kram. Jag tog mina saker och sen åkte jag och Justin hem.

2 timmar senare

Justins perspektiv

-KOMMER DU EMMY?! skrek jag.
-SNART! skrek hon tillbaka. Jag suckade och gick och satte mig i bilen. Snart kom Emily springandes ut genom dörren och hoppade in. På vägen hämtade jag upp Kenny för säkerhetens skull. Och det var tur det för när vi kom fram var det fullt med fans. Vi vände och släppte av Emily en bit längre bort. Vi ville att hon skulle slippa tränga sig igenom allav fans. Hon skulle sitta i publiken så jag gav henne en biljett och sen åkte vi tillbaka. Jag klev ur bilen och Kenny försökte att hålla undan alla fans så jag kom fram. Jag hann skriva några autografer innan jag gick in. Direkt när jag kom in sattes jag i en stol för att sminkas. Ja, ni vet sådant smink som gör att man inte ser blek ut i TV. Jag hörde någon ropa att det var 8 minuter till sändning. Jag var färdig så nu var det bara att vänta. Jag satte mig i en soffa och smsade med Emily. Plötsligt kom det fram en kille till mig och sa:
-Du ska in om 2 minuter Justin. Jag nickade och gick efter mannen och stod nu redo.
-Han har blivt en av världens största sjärnor, välkomna Justin Bieber! Jag hörde hur alla skrek och jag gick ut på scenen.
(Jag vet att intervjuen är gammal. Från februari typ men det var den bästa jag kunde hitta)
 
Intervjuen satte igång och jag kollade lite då och då efter Emily. Plötsligt såg jag henne och log lite mot henne. Hon log tillbaka. Snart var intervjuen färdig och jag gick av från scenen. Jag bad Kenny köra hem mig. Emily var tvungen att sitta kvar hela programmet så Kenny fick hämta henne senare.

Emilys perspektiv

Det var ganska kul att kolla på Justin men resten var tråkigt. Jag fick ett sms att Kenny skulle hämta mig på en parkering ett kvarter bort så direkt när det var färdigt gick jag dit. Och riktikt där stod Kenny och väntade. Jag hade lärt känna Kenny under veckan för att han skjutsat mig och Justin till lite olika ställen under veckan. Det första jag gjorde när jag kom in var att slänga mig i sängen och somna. ________________________________________________________________________________________________
Jag vet att det är lördag idag men jag har en ursäkt till att det inte kommit någon del den dagen jag lovade. När jag satte mig i tisdagskväll och skulle skriva så var det helt tomt i huvudet. Jag skojar inte, jag satt säkert i en halvtimme och försökte men det gick inte så bra så jag gav upp och försökte samla ihop lite idéer och idag fick jag ihop det. Jag ska försöka bättra mig...

Jag känner mig så sjukt elak för att jag inte skrivit någon del... Hoppas ni förlåter mig! Troligtvis kommer den upp imorgon eller på onsdag! Just nu är det mycket i skolan och så, så därför hinner jag inte skriva så mycket -.-'

-Så vilken tyckte du bäst om? frågade Erik.
-Den tredje, The time of our lives. Jag tycker det är en bra låt att slå igen om med om man säger så.
-Ja, det håller jag med om. Men om Alice tar och värmer upp din röst lite så kan vi börja spela in lite. Jag gick in med Alice till ett annat rum. Hon började göra massa konstiga ljud och så skulle jag göra likadnat. Snart så gick vi tillbaka till studion och nu hade Melanie (Manager) också kommit.
-Då kör vi, sa Erik. Jag gick in till rummet och satte på mig hörlurarna. I handen hade jag texten. Här hörde jag hemma!
________________________________________________________________________________________________
Emilys perspektiv

Han spelade upp melodin en gång till.
-Okej, då prövar vi. Jag räknar till fyra och sen börjar du sjunga, okej?
-Okej, sa jag och han satte på musiken.

Seems like we're holdin' on forever
I gotta let it go
Times up,you pushed me to surrender
Who knows,what happens now,whatever
Wherever the wind blows
And i'm there as long as we're together

Alright..

Lets have the time of our lives
Like there no one else around
Just throw your hands up high
Even when they try to take us down
We'll have the time of our lives
Till the lights burn out
Lets laugh until we cry
Life is only what you make it now
Lets have the time of our lives

-Jättebra Emily, vi tar om refrängen och så tar du i lite mer då, sa Alice.

En halvtimme senare...

-Perfekt Emily, sa Alice och jag tog av mig hörlurarna. Jag var verkligen nervös i början men det släppte efter ett tag. Det var skitkul! Jag gick ut ur rummet och kramade Justin.
-Vad duktig du var, viskade han i mitt öra och pussade mig på kinden. Jag rodnade lite. Jag gick fram till Alice, Erik och Melanie som satt vid en dator och fixade.
-Bra jobbat tjejen, sa Melanie. Vill du lyssna på hur det blev? Jag nickade förväntansfullt. Jag fick en chock när jag började sjunga. Jag lät ju som en kråka!?
-Jag vet att det låter konstigt att höra sig själv, men jag kan lova dig att det låter jättebra, sa Justin som förstod. Jag log lite mot honom och han la armen om mina axlar. Jag kände hur det pirrade i magen. Hur gör han egentligen?
-Det blev ju faktiskt ganska bra, sa jag när låten var slut.
-Bra? Det är GRYMT Emmy, sa Justin och kollade allvarligt på mig.
-Jag håller med Justin, grymt! sa Alice och Melanie samtidigt. Jag rodnade lite. Det kommer ta tid för mig att vänja mig vid alla positiva kommentarer när ingen sagt något till mig på typ 6 år.
-Men vi är nog klara för idag då! sa Erik och slog ihop händerna. Vi ses imorgon klockan 15!

Emilys dagbok

20 juni 2011

Hur gör Justin egentligen? Hur? Han la armen om mig och det pirrade i magen. Det är omöjligt. Är jag kär? Det känns så. Men det skulle aldrig funka och jag skulle inte klara av alla haters. Jag minns hur halva min skola hatade Selena. Jag skulle inte klara det. Jag är svag. En jälva fegis är vad jag är. Snart kommer jag ångra att jag gick med på detta. Hur kunde jag vara så dum. Jag kommer hamna på psyket och allt... Det är tur att Justin finns. Utan honom skulle jag inte klara detta. På utsidan kanske jag verkar ganska självsäker, men djupt inne är jag en helt annan person.
________________________________________________________________________________________________

KÄRA EWE LÄGG NER. DET KÄNAR INGET TILL. JAG SKRIVER DETTA FÖR ATT JAG TYCKER DET ÄR KUL, INTE FÖR ATT JAG SKA FÅ MASSA PERSONER EFTER MIG SOM BLIR ARGA FÖR ATT JAG INTE SKRIVER NÄR DET PASSAR DEM. STARTA EN EGEN NOVELLBLOGG OCH UPDATERA VARJE DAG OCH SE HUR LÄNGE DET HÅLLER. SEN NÄR DU SLUTAR UPPDATERA SÅ BRA SÅ SKA JAG KOMMA MED DESSA KOMMENTARER


HÄR VILL JAG PÅPEKA ATT JAG INTE SKRIVER FÖR ATT JAG VILL HA MÅNGA LÄSARE. JAG SKRIVER FORTFARANDE FÖR ATT DET ÄR KUL. KLART MAN BLIR GLAD NÄR MAN SER ATT STATISTIKEN HÖJTS LITE. MEN OM NI INTE VILL LÄSA SÅ ÄR DET ERAT VAL. OCH NEJ JAG TYCKER INTE DET ÄR KONSTIGT ATT JAG TAPPAR LÄSARE NÄR JAG INTE SKRIVER. JAG FÖRSTÅR ER.

SEN KOMMER LITE ANDRA KOMMENTARER FRÅN SAMMA IP-ADRESS...

HÄR VAR DU VÄLL GANSKA SNÄLL...

HÄR VILLE DU TYLIGEN ATT JAG SKULLE SLUTA SKRIVA?!


SEN VET JAG INTE VAD DET VAR MED DIG HÄR :O


OCH EWE, OM DU BLIR ARG NÄR DU SER ATT JAG INTE UPPDATERAT, SÅ SLUTA LÄS, FÖR DET ÄR INTE BRA FÖR HÄLSAN FÖRSTÅR DU ;)
MEN ÄNDÅ ÄR DET NÅGOT SOM FÅTT DIG ATT FORTSÄTTA LÄSA. DET SKULLE VARA INTRESSANT ATT VETA VAD DET ÄR!

Jag vågar lägga upp dina kommentarer men jag gör det inte för att jag inte tycker idioter förkänar uppmärksamhet
-.-





PS. Jag har en fråga til dig Ewe , hur tusan orkar du sitta och kommentara att det är dålig uppdatering och allt? SLUTA LÄS DÅ FÖR I HEL*ETE OM DU BARA SKA TJATA!                    //Mickis ( Kompis )

-Är du laddad för imorgon Emily? Hon ryckte till lite som om hon dagdrömt.
-Ja det ska bli roligt. Riktigt roligt faktiskt, sa hon och log mot mamma. De pratade lite om Emilys musik intresse osv. Jag sa inget och åt upp och ställde tallriken i diskmaskinen. Emily var också färdig så vi gick upp tillsammans.
-Ehm... godnatt då, sa jag och gav henne en snabb kram. Hon nickade och sen gick jag till mitt rum och somnade ganska snabbt.
________________________________________________________________________________________________
Justins perspektiv

-GODMORGON! Jag satte mig yrvaket upp i sängen. Jag la mig direkt ner igen när jag såg att det var Emily.
-Upp och hoppa! sa hon och hoppade i min säng.
-Jag vill sova, sa jag och la kudden över huvudet.
-Nej upp med dig nu! Jag låtsades som om jag redan somnat om. Hon suckade och sen gick hon ut. Skönt, tänkte jag. Men det varade inte så länge för snart så kände jag något iskallt över mig. Jag satte mig spikrakt upp i sängen och kollade på Emily som höll i en stor hink. Hon började skratta.
-O MY GASH DIN MIN!! HAHAHA!!
-Jag ska döda dig... sen, sa jag och la mig ner igen.
-Men ååååååååååååååååååhhh din trååååkmåååns! sa hon. Jag kollade på henne och flinade. Hennes min ändrades till förvånad och snart fattade hon och började springa.
-Stanna då!! skrek jag efter henne. Hon skrattade och sprang ner och ut genom dörren. Jag sprang snabbt efter och försökte springa ifatt henne men hon var riktigt snabb måste jag erkänna! Jag fortsatte springa efter henne och började faktiskt bli lite trött. Plötsligt stannade hon och kollade på mig och började skratta.
-Vad? sa jag och kollade mig om kring.
-Justin, du har bara kalsonger på dig! sa hon mellan skrattattackerna.
-Shit! sa jag och rodnade. Utan att jag hade reagerat hade hon tagit ett kort. Jag kollade på henne lite surt innan jag vände mig om och sprang hem. Som tur var så mötte jag ingen. Jag sprang upp på mitt rum och tog på mig ett par blåa badbyxor och en vit t-shirt. Sen satte jag mig vid datorn.
-Förlåt... Jag vände mig om och där stog Emily. Du är väll inte arg va?
-Lite, men jag kommer få min hämnd, sa jag och flinade.
-Lycka till Bieber, sa hon och blinkade.
-Tack, tack, men du vad gjorde du med bilden?
-Postade den på twitter såklart, sa hon med ironi i rösten.
-Ha-ha vad rolig du är!
-Ja det tycker jag, men jag funderar på att göra det. Dina fans skulle nog gilla det, sa hon och blinkade.
-Jag vet att du gillar det också, sa jag och blinkade.
-Nej, men jag måste nog gå och göra iording mig nu. Vi ska ju till studion om en timme.
-Just det. Jag går ner så länge, sa jag och stängde av datorn.

Emilys perspektiv

Varför är han så sööt?! tänkte jag. Jag kollade mig en gång till i speglen. Perfekt! Jag tog mn mobil och sen gick jag ner.
-Färdig? frågade jag Justin.
-Japp, leggo! sa han och tog bilnycklarna.  Efter 10 minuter var vi framme vid byggnaden där studion låg och gick in. Jag hängde efter Justin eftersom jag inte visste var vi skulle. Han öppnade en dörr och gick in.
-Hejsan Emily, sa Alice och kramade mig (För er som inte minns så är det Emilys songcoach ).
-Hej, sa jag glatt.
-Hej jag heter Erik, sa en kille. Jag har skrivit några av låtarna på ditt kommande album.
-Trevligt att träffas, sa jag. Jag satte mig på en stol.
-Men ska vi ta och lyssna på låtarna? sa Erik. Jag nickade och han satte på en låt som hette Crazier . Den lät bra, men det var ingen slåigenom-låt. Men jag skulle görna ha den på mitt album. Sen spelade han upp en låt som hette Ordinary girl . Den var också bra, men precis som den första var det inte den rätta att slå igenom med. Han spelade upp en till låt som hette The time of our lives , och den gillade jag riktigt mycket. Den sista låten hette I'll always remember you , och den var riktigt vacker. Jag var nära på att börja gråta faktiskt.
-Så vilken tyckte du bäst om? frågade Erik.
-Den tredje, The time of our lives. Jag tycker det är en bra låt att slå igen om med om man säger så.
-Ja, det håller jag med om. Men om Alice tar och värmer upp din röst lite så kan vi börja spela in lite. Jag gick in med Alice till ett annat rum. Hon började göra massa konstiga ljud och så skulle jag göra likadnat. Snart så gick vi tillbaka till studion och nu hade Melanie (Manager) också kommit.
-Då kör vi, sa Erik. Jag gick in till rummet och satte på mig hörlurarna. I handen hade jag texten. Här hörde jag hemma!
________________________________________________________________________________________________
Okej. Den enda anledningen till att jag inte uppdaterat är pga av skolan. Läxor och prov osv. Jag är snart fördig med del 27 så ni får nig den imorgon bitti! :D
Alla låtar är från Miley C, Taylor S och Selena G ;)

Kims perspektiv

-Hejdå Sarah, vi hörs imorgon, sa jag och stängde dörren efter mig. Jag började gå hemmåt. Det var ganska mysigt att gå under stjärnhimlen. Plötsligt öppnades en dörr till ett hus och jag blev så rädd att jag gömde mig bakom en buske av ren reflex. Jag såg Lucas stå i dörröppningen och en tjej framför sig. Jag såg inte ansiktet på tjejen men hon hade långt blont hår, ungeför som Emily. Men vänta lite, det kan väll inte vara hon. Hon åker väll inte hem till Sverige för att träff Lucas och skita i oss?! Lucas kysste tjejen och jag tog snabbt upp min mobil och fotade dem. Detta skulle jag visa för Sarah och Ebba! Tjejen vände sig om och gick iväg och nu såg jag att det inte var Emily. Lucas stängde dörren och tjejen försvann. Vilken tur att det inte var Emily för då hade jag blivit riktigt sur på henne! Men nu har vi ett annat problem. Vad i hela friden gjorde den där tjejen hos Lucas?!
________________________________________________________________________________________________
Emilys perspektiv

Jag vaknade av att solen sken i mina ögon. Jag kollade på klocken. SJU?! Skojar någon med mig?! Jag blundade men de var omöjligt att somna om. Jag satte mig upp och i sängen. Jag har aldrig vaknat så här tidigt på en helgdag och jag tänker inte göra om det! Jag gick till min walkin-closet och tog på mig min bikini och ett vanligt linne över och ett par jeans shorts. Sen gick jag ner och åt frukost. Precis som jag trodde så var det ingen uppe. Jag åt snabbt upp min skål med yoghurt och ställde sen skålen i diskmaskinen. Jag gick ut på altanen och satte mig i en stol. Jag to av mig mitt linne och sen blundade jag och kände hur solen värmde. Denna sommaren ska jag bli brun! Jag ser ju normalt ut som en krita. Efter ett tag somnade jag ute i solen.
-Emmy? Jag vaknade och framför mig stod Justin och stirrade på mig.
-Justin hallå? sa jag och vinkade. Han skakade på huvudet.
-Förlåt men du är bara så jävla snygg! sa han och gav mig ett biebersmile. Jag kände hur jag rodnade och kollade ner för att Justin inte skulle upptäcka det. Han gick närmare och tog sin hand under min haka och kollade mig i ögonen.
-Aww, du rodnar, sa han. Jag kollade bort.
-Hey, kolla inte bort. Då ser jag ju inte dina vackra ögon! Jag kollade på honom och han gick ännu närmare. Han tog sina armar runt mig och jag fick fjörilar i magen. Jag tvingade mig själv att inte kolla bort. Jag la mina armar runt honom och våra läppar var nu 5 centimeter ifrån varandra. Jag blundade och jag kände hur nära mina läppar han var.
-JUSTIN!! Jag ryckte till och släppte Justin.
-JA MAMMA? sa han irriterat och gick in. Jag stog kvar en stund. Tänk hur nära vi var på att kyssas! Jag tog mina shorts och mitt linne och gick in. jag gick till toaletten och kollade mig i speglen. Jag märkte direkt att jag blivit brunare.
-Wow, sa jag för mig själv och studerade min solbränna. Jag tog på mig mina kläder och sen gick jag ut. Då gick Justin förbi. Vi kollade i varandras ögon och han log lite smått. Sen gick jag vidare till mitt rum.

Justins perspektiv

Jag stängde försiktigt dörren till mitt rum. Jag var så hääääär nära på att kyssa Emily! Jag är faktiskt lite irriterade på mamma just nu. Men nu vet jag i alla fall att hon gillar mig! Nu gäller det bara att få henne att inse det och få henne att göra slut med Lucas.

Senare på kvällen

Vi satt och åt middag och det var ganska tyst. Det var ingen pinsam tystnad utan vi hade bara inget att säga. Jag och Emily hade inte pratat sen vi höll på att kyssas. Vi hade suttit på varsin sida av huset och solat. Just nu satt vi bara och kollade varandra i ögonen. Jag öppnade munnen för att försöka avbryta tysnaden men fick inte fram något. Vad skulle jag säga? Mamma avbröt tystnaden.
-Är du laddad för imorgon Emily? Hon ryckte till lite som om hon dagdrömt.
-Ja det ska bli roligt. Riktigt roligt faktiskt, sa hon och log mot mamma. De pratade lite om Emilys musik intersse osv. Jag sa inget och åt upp och ställde talriken i diskmaskinen. Emily var också fördig så vi gick upp tillsammans.
-Ehm... godnatt då, sa jag och gav henne en snabb kram. Hon nickade och sen gick jag till mitt rum och somnade ganska snabbt.
________________________________________________________________________________________________

Hej jag är Julias bästis och jag vill visa henne en rolig grej :) Varför kommer pizzan fram snabbare till kunden, än ambulansen till patienten? Varför finns det parkeringsplats för rörelseförhindrade framför skridskobanan? Varför beställer folk en dubbel osthamburgare med stor pommesfrites och Cola-light? Varför köper vi hotdogs i tiopack och korvbröd i åttapack? Varför målar kvinnorna sina ögon med öppen mun? Varför är inte ordet "förkortning" kortare? Varför trycker vi på start när vi vill stänga av datorn? Varför finns det inte kattmat som smakar mus? Varför står det på hundmatsburken "ny bättre smak", vem har testat detta? Alla känner väl till flygplanens svarta låda, som alltid håller sig oskadd. Varför tillverkar man inte flygplanen av samma material? Varför trycker du fjärrkontrollens knappar hårdare när batterierna är nästan slut? Varför tvättar vi handdukarna, händer är väl rena när de torkas? Varför använde Kamikaze-piloterna hjälm? Hur har man fått skylten "gå inte på gräsmattan" ut till mitten av gräsmattan? När ett ord är fel i ordboken, hur vet man det? Har arbetarna på Lipton kafferast? När jag köper en ny bumerang - hur blir jag av med den gamla? Varför har byggnader som ska vara öppet dygnet runt överhuvudtaget lås? Kram Mcikis ;) PS. Jag vill stava Mickis Mcikis xoxo

Okej... Jag har bestämt mig! Jag ska göra en helt ny design! Men denna gången så ska ni få bestämma. Bilder, text, färger, ja allt! Antingen så kan ni skicka bilder på Justin till [email protected] eller så kan ni skicka länkar på bilder från google. Och är det någon färg ni önskar så kommentera inlägget med färgkoden (tex #9BAFFB). Skriv också namn på texter (som går att läsa! Inte typ wingdings eller något :S) och ja, ni fattar. ALLT! :) Jag ska försöka sätta ihop allas idéer till en snygg design :)

Update: Kom igen! Någon idé måste ni väll ha?! Okej vi säger så här. Om jag inte får minst 8 idéer så får ni inte del 25! ;)

-Jag fixade en sak medans ni var borta, sa hon. -
Vadå? Sa jag nyfiket.
-Jo jag tänkte att eftersom du ska vara här hela sommaren och Justin kanske inte är med dig hela tiden, så jag har fixat en egen nyckel till dig, sa hon.
-Verkligen? Sa jag och log stort.
-Ja, här, sa hon och gav mig en nyckel.
-Tack så jättemycket! Sa jag och studerade nycklen.
-Det var så lite så. Vi åt upp och eftersom klockan blivit ganska mycket så bestämde vi oss för att gå och lägga oss. Jag och Justin stannade utanför mitt rum och vi kramades länge. Vi har verkligen kommit nära varandra på sistonde. Jag pussade honom på kinden innan jag gick in.
-Godnatt Emily.
-Godnatt Justin. ________________________________________________________________________________________________ Emilys dagbok 17 juni 2011

Detta är nog den bästa dagen i mitt liv! Exakt klockan 18:02 blev jag skrev jag på kontraktet! Det känns så overkligt! Jag har också träffat nästan alla i mitt crew. Kara, Sarah, Alice, och alla andra verkar verkligen jättesnälla. Jag kommer trivas jättemycket. På måndag ska vi till studion och lyssna på några låtar och välja en som vi ska släppa som min första sigel. Och så ska vi spela in den och förhoppnings kommer vi släppa den inom två veckor. Jag tror också att vi ska göra en musikvideo till den :)!

Justins perspektiv

Klockan var nio och det var lördag. Jag hade precis vaknat. Jag tog upp min iPhone och för skojs skull kollade jag på några skvallersidor. På fyra av fem stod det att Emily blivit signerad. Vad dåliga de är som missat det, tänkte jag och himlade med ögonen. Jag kommenterade sidan. "Har ni missat att Emily blivit signerad?! :O Det är nog mycket intressantare att läsa om än att Brittney åt en macka från Subway!". Och det var ju sant. Vem bryr sig om vad för sorts mackor hon äter? Har de verkligen så lite att skriva om så de skriver något så löjligt. Jag checkade twitter också. Plötsligt kurrade min mage och jag gick ner till köket och gjorde en macka med ost och satte mig vid matbordet. Det var helt knäpptyst i hela huset. Jag gick ut i trädgården och satte mig i en solstol. Solen värmde skönt. Jag gillar verkligen sommaren. Fast jag gillar vintern också. För då är det is i ishallarna. Sen gillar jag ju våren för då fyller jag år. Men på hösten är det ju haloween och då får man skrämmas extra mycket, hehe. Okej, jag tror jag gillar hela året! Plötsligt fick jag ett par händer framför ögonen. -Är det Ryan? sa jag för att retas. -Nej din dummer, sa Emily och kramade mig. Hon satte sig på en solstol jämte mig och åt på en macka. Hon blundade och njöt av solen. Den fick hennes hy och glänsa och hon blev genast mycket vackrare. Jag skulle kunna sitta och kolla på henne hela dagen. Jag tror inte att någon på hela jorden är vackrare än Emily. Jag suckade över att hon inte var min. Lucas är den enda hon tänker på. Om jag någon gång möter Lucas ska jag gratulera honom. Och om han någonsin sårar henne så ska jag slå honom så hårt, att han varken kan stå eller sitta på en vecka! Minst! -Justin? Jag kom tillbaka till verkligheten. -Va? sa jag. -Jo, jag undrade vad du vill göra idag? -Jag vet inte, hur mycket är klockan föressten? -Halv elva, sa hon snabbt. -Och det vet du, utan att ens kollat på klockan? sa jag. -Japp! sa hon och flinade. -Nä jag skojjar bara, sa hon och tog upp sin mobil. Kvart över tio, sa hon. -Inte dåligt gissat då, sa jag och blinkade. Vi satt och solade lite till. Eller jag kollade mest på när Emily solade. Jag kunde inte slita blicken ifrån henne. Jag hatar att vara olyckligt kär! Efter ett tag betämde vi oss för att gå till stan. Jag gjorde i ordning mig lite snabbt och tog mina solglasögon. Emily tog också sina. Idag ville vi helst inte ha massa paparazzis runt oss.

Emilys perspektiv

Jag ville gå runt i massa klädaffärer och Justin var snäll och hängde med fast jag visste att han inte ville. Än så länge hade igen upptäckt oss. Jag köpte massvis med kläder och Justin blev tvungen att hålla kassarna. Några timmar senare hade vi tröttnat, så vi åkte hem. Klockan var nu halv sex så vi kollade på en film och sen gick vi och la oss. Man blir ganska trött efter några timmars shopping!

Kims perspektiv

-Hejdå Sarah, vi hörs imorgon, sa jag och stängde dörren efter mig. Jag började gå hemmåt. Det var ganska mysigt att gå under stjärnhimlen. Plötsligt öppnades en dörr till ett hus och jag blev så rädd att jag gömde mig bakom en buske av ren reflex. Jag såg Lucas stå i dörröppningen och en tjej framför sig. Jag såg inte ansiktet på tjejen men hon hade långt blont hår, ungeför som Emily. Men vänta lite, det kan väll inte vara hon. Hon åker väll inte hem till Sverige för att träff Lucas och skita i oss?! Lucas kysste tjejen och jag tog snabbt upp min mobil och fotade dem. Detta skulle jag visa för Sarah och Ebba! Tjejen vände sig om och gick iväg och nu såg jag att det inte var Emily. Lucas stängde dörren och tjejen försvann. Vilken tur att det inte var Emily för då hade jag blivit riktigt sur på henne! Men nu har vi ett annat problem. Vad i hela friden gjorde den där tjejen hos Lucas?! ________________________________________________________________________________________________
Oh-o! Nu kommer Lucas få problem! Eller? KOMMENTERA FÖR MERA!!

Okej jag vet att uppdateringen är dålig och jag förstår att jag tappar besökare men den senaste månaden har jag varit väldigt, väldig upptagen med olika saker. Jag har åkt hit och dit i landet och helt enkelt inte haft tid att uppdatera. Just nu är jag tillexempel i Norrahammar xD Men när jag kommer hem imorgon kommer det nog bli bättre uppdatering förhoppningsvis! Tack för att ni fortfarande orkar kolla in ibland :D

Det blir ingen del idag för att jag är hos en kompos och kollar på film. En av mina kompisar ska flytta till Tyskland och vi ville göra något tillsammans innan hon flyttar. Vi kollar på eclipse och jag hoppas att jag inte blir för twighligt beroende :P men imorgon skriver jag mer!

Jag vet att jag har dålig uppdatering. Ni behöver inte påminna mig -.- Men om ni väldigt gärna vill påminna mig är det 1000 gånger roligare gör mig att bli påminnd om ni skriver något i stil med "Kom igen! Jag vill ha nästa del nuu innan jag döör!!!" än "Din uppdatering suger -.-" eller "Du uppdaterar ALDRIG!". Och nästa gång du slänger iväg en kommentar, fråga dig själv: "Hur skulle jag känna om jag läste detta?" Och en sak ska ni veta. Om ni skriver att min uppdatering suger så kommer jag inte uppdatera mer! Och om ni undrar så ligger del 23 under detta inlägget!

Emilys perpektiv

Det pirrade i magen när jag tänkte på det. Det pirrade ännu mer när jag såg skymten av byggnaden där Scooters kontor låg. Justin parkerade bilen och vi gick ut. Solen sken i mina ögon. Vi gick upp för trapporna och snart kom vi fram till en dörr med en skult på där det stod "Scott Brown" på. Vi satte oss på en soffa utanför.
-Tänk att för 3 år sedan satt jag här utanför och väntade på att bli signerad, sa Justin och log mot mig. Jag nickade och log tillbaka. Klockan var nu 5 i åtta. Jag satt och låste och låste upp min mobil hela tiden för att jag var så nervös. Jag vet inte varför jag var nervös. Vad hade jag att vara nervös för? Jag brukar inte bli nervös heller.
-Jag var också nervös, men jag lovar dig att det går över när du stiger in, sa Justin och tog min hand. Jag log tacksamt mot honom. Då öppnades dörren och ut kom Scooter och en kvinna i brunt hår.
-Hej Emily, Scooter, sa han och skakade hand med mig. Jag skakade hand med kvinnan också, som hette Carin. Justin gjorde ett speciellt handslag med Scoter och kramade Carin och sen steg vi in. Jag satte mig i en fotölj som stod framför ett stort bord. Justin satte sig jämte några andra i en soffa som stod mot väggen. Eftersom inte jag hade mina föräldrar här ringde de upp den i ett videosamtal. Scooter presenterade mig och mina föräldrar för några personer och sen började Scooter diskuter kontraktet med mina föräldrar som hade fått hem det på posten. Jag fick också läsa igenom det och blev väldigt förvånad över summan. 20 miljoner kronor detta året. Och då var konserterter och andra framträdanden inte inräknade! Och om jag skrev ett nytt konrakt nästa år skulle summan antagligen höjas. Vi bestämde att mamma och pappa skulle ta hand om mina pengar så länge eftersom jag inte var 18 än. Jag skulle också ha en livvakt ich det tyckte mamma och pappa lät bra. Jag tyckte mest att det lät töntigt. Mamma skulle följa med på min första turne som var planerad i början av nästa år. Sen kom det jag hade väntat på i två månader snart. Jag skulle äntligen skriva på kontraktet! Jag darrade lite när jag höll i pennan och skrev snabbt och slarvigt men ändå så att man skulle se vad det stod. Scooter skrev på och mamma och pappa skrev på och skulle skicka kontraktet till dem. Yes! Tänkte jag.
-Tack, sa jag och log stort.
-Det är vi som ska tacka, sa Scooter och blinkade. Jag skrattade och sen var det dags att träffa de jag skulle jobba med. Jag blev visad till ett rum där det satt ett 20 tal personer.
-Det ör nog bäst att jag visar dig en av de viktigaste personerna först, din manager, sa Scooter och gick fram till en tjej. Tjejen reste sig upp och kramade mig. (Alla namn från och med nu är klickbara. Ni kommer till en bild som visar på ett ungefär hur alla ser ut!)
-Hej Emily! Jag heter Melanie Stone och är 24 år, det ska bli trevligt att arbeta med dig, sa hon och log mot mig.
-Detsamma, sa jag och log tillbaka. Sen gick vi till en annan tjej med brunt hår.
-Hej jag heter Sarah och är din gitarrist. Trevligt att träffas! Sa hon och kramade mig. Jag kände verkligen att jag skulle trivas!
-Detta är dina bakgrundsdansare, sa Scooter och gick till fyra tjejer.
-Hej jag heter Kara men du kan kalla mig för "K" (Engelskt uttal, "kej"), sa en tjej med brunt rakt hår.
-Och jag heter Michaela, sa en tjej med rött lockigt hår.
-Jag är Jennifer men kallas "Jen", sa en tjej med asiatiskt utseende.
-Och jag är Stella, sa en blond tjej på svenska.
-Är du svensk? Sa jag förvånat.
-Japp! Sa Stella och skrattade. Vi gick vidare till en stor mörkhyad man. Och jag gissade rätt. Det var min livvakt.
-Hej jag heter Tim men du kan kalla mig för Timmy, sa han vänligt. han gav mug en stor kram och sen gick vi vidare.
-Hej jag är Jenny din DJ.
-Jag är Bella, din stylist och Karas syster.
-Trevligt att mötas, sa jag och de kramade mig.
-Nu ska du tröffa den viktigaste personen i hela din kärriär, sa Scooter och förde mig till en mörkhyad tjej med flätor.
-Jag är Alice, din songcoach, sa hon och kramade mig.
-Det var nog de viktigaste, resten lär du känna senare, sa Scooter och vi gick ut ur rummet. Jag sa hejdå till alla och tackade dem också.
-Ses på måndag klockan åtta, sa Melanie och sen åkte jag och Justin hem. Direkt när jag öppnade dörren fick jag en stor kram av Pattie.
-Grattis gumman, sa hon och log.
-Tack, sa jag och log tillbaka. Jag gick upp på mitt rum och ringde till min storebror Filip. Han svarade ganska snabbt.
-Hej syrran! Hur är det?
-Bara bra! Jag har en sak och berätta för dig, sa jag hemlightsfullt.
-Va? Vadå? Sa min nyfikna brorsa.
-Jag har skrivit på mitt kontrakt! 
-Verkligen?! Grattis! Älskling! Emily har skrivit på kontraktet! Ropade han till sin flickvän.
-Verkligen? Hälsa grattis! Hörde man henne säga i bakgrunden.
-Cassandra hälsar och grattade, sa Filip.
-Hälsa tillbaka!
-Det ska jag göra. Lycka till!
-Tack, vi ses. Hejdå!
-Hejdå! Jag la på och sen gick jag över till Justin. Han låg och fipplade med sin iPhone i din säng. Jag la mig jämte honom och kollade på. Han spelade angry birds.
-Kan jag få testa? Frågade jag.
-Hämta min iPad på skrivbordet, sa han och log mot mig.
-Har du en iPad också? Sa jag förvånat.
-Japp!
-Bortskämda skitunge! Sa jag och och slog honom löst på armen. Han flinade och sen gick jag och hämtade den. Sen gick jag och la mig jämte honom igen.
-Koden?
-5237. Jag skrev in det och tryckte sen på angry birds. Vi låg där och spelade tills Pattie kom in och sa att det var mat. Vi gick ner och satte oss. Idag åt vi fisk.
-Jag fixade en sak medans ni var borta, sa hon.
-Vadå? Sa jag nyfiket.
-Jo jag tänkte att eftersom du ska vara här hela sommaren och Justin kanske inte är med dig hela tiden, så jag har fixat en egen nyckel till dig,  sa hon.
-Verkligen? Sa jag och log stort.
-Ja, här, sa hon och gav mig en nyckel.
-Tack så jättemycket! Sa jag och studerade nycklen.
-Det var så lite så. Vi åt upp och eftersom klockan blivit ganska mycket så bestämde vi oss för att gå och lägga oss. Jag och Justin stannade utabför mitt rum och vi kramades länge. Vi har verkligen kommit nära varandra på sistonde. Jag pussade honom på kinden innan jag gick in.
-Godnatt Emily.
-Godnatt Justin.