Onsdag 15 juni 2011

Idag fick jag reda på att Justin gillade mig mer än vän. Jag pratade med honom och vi sa att vi bara skulle vara vänner. Jag erkänner att jag gillar Justin. Mer än vän faktiskt. Han är söt och snäll och bryr sig om andra. Men samtidigt gillar jag Lucas. Han var den första jag kysste och då kändes det att vi hade något. Men när det närmade sig dagen jag skulle åka började han bete sig konstig och då började jag tappa känslor för honom. Jag hade gillat honom i hemlighet i tre år och när jag blev tillsammans med honom så var han inte alls som jag trodde. Jag trodde att han skulle skydda mig och att han skulle vilja vara med mig hela tiden. Men han var raka motsatsen och det kändes som han undvek mig. Speciellt idag när jag ringde honom så verkade det som han gick bakom min rygg. Som om han höll något hemligt. Men ändå så saknar jag honom.
Justin. Han är helt underbar. När han kramar mig känner jag mig trygg. Undra hur det skulle kännas att kyssa honom. Men jag skulle aldrig kunna göra så mot Lucas. Jag skulle aldrig kunna svika någon. Men att bli ihop med Justin skulle vara komplicerat. Han är en av de mest kända och jag kommer aldrig bli så stor som han. Och om jag blev ihop med honom skulle många tro att jag utnyttjade honom. Paparazzin skulle vara efter oss 24/7 och tidningarna skulle överdriva. Jag hoppas att allt löser sig!
________________________________________________________________________________________________


(Från h&m)
Emilys perspektiv

Jag vaknade av att Justin satt och petade på mig.
-Godmorgon sötnos, jag har gjort frukost. Jag satte mig upp i sängen och sträckte på mig.
-Godmorgon, sa jag och log lite mot Justin. Han gav mig en bricka med rostat bröd och juice på. Jag satte brickan i mitt knä och började äta.
-Så vad vill du göra idag? frågade jag mellan tuggorna.
-Kan vi inte bara slappa idag? frågade han.
-Visst, sa jag och log. Tack för frukosten föresten!
-Allt för dig, shawty, sa han och blinkade. Jag log lite generat och fortsatte äta. När jag var färdig tog Justin brickan och gick ut och jag bytte om. Jag tog på mig ett par gråa mysbyxor och en vanlig t-shirt. Jag struntade i sminket eftersom vi ändå inte skulle gå ut idag. Jag gick ner till Justin som satt i soffan och kollade på Svampbob. Jag satte mig jämte honom.
-Vad söt du är utan smink! sa han och gav mig ett fint leénde.
-Tack, sa jag generat och kollade mit tv:n. Vi kollade färdigt på svampbob och sen satte Justin den första Harry Potter filmen.

...på kvällen klockan 6...

Vi hade kollat på alla Harry Potter filmer nu och var ganska trötta.
-Ska vi gå ut och äta ikväll? frågade Justin.
-Visst, svarade jag trött.
-Vi behöver inte om du inte vill, sa han och kollade på gulligt på mig.
-Jo det vill jag, jag går upp och gör i ordning mig, sa jag och reste mig upp. Jag gick upp till mitt badrumrum och in i duschen. Jag duschade fort och sen gick jag ut. Jag kände mig piggare nu. Jag bestämde mig för att ta en enkel ljusblå klänning och tights. Jag tog på lite mascara och gick ner och satte mig i soffan. Jag kollade på tv medans jag väntade på Justin. Snart kom han ner och jag stängde av tv:n. Jag tog på mig mina vita converse.
-Sa jag inte att du var söt utan smink innan? sa han och blinkade.
-Jo, men jag måste ha smink, annars ser jag trött ut! sa jag och blinkade tillbaka. Han skrattade och sen gick vi ut till bilen. Jag hoppade in i bilen och Justin körde iväg.
-Jag längtar tills jag får körkort, sa jag och log mot Justin.
-När får du det? frågade han.
-Om lite mer än två år, sa jag och suckade.
-Inte om du flyttar hit, sa han.
-Det skulle jag aldrig få, sa jag och suckade igen.
-Never say never, sa han och blinkade.
-Ehm... Justin?
-Ja?
-Du sa det nyss två gånger, sa jag och skrattade.
-Jättekul! sa han och himlade med ögonen.
-Det tyckte jag! sa jag och fortsatte skratta. Snart skrattade Justin också. Justin parkerade bilen och vi gick in på en mysig liten restaurang. Justin satte på sig en keps för att ingen skulle känna igen honom. Vi gick och satte oss vid ett bord som låg längst inne i restaurangen. En tjej kom fram med menyer till oss och kollade lite misstänksamt på Justin. Jag hoppas att hon inte kände igen Justin. Jag ville verkligen inte att det skulle komma massa folk hit nu. Men jag antar att jag måste vänja mig.

Justins perspektiv

Jag kollade inte på tjejen som gav oss menyerna för att hon inte skulle känna igen mig. Jag kollade igenom menyn.
-Vad ska du ta? frågade Emily.
-Pasta bolognese och cola tror jag.
-Jag med, sa hon och vinkade till sig en som kunde ta våra beställningar.
Vi småpratade lite under kvällen och hade väldigt trevligt och snart var vi hemma, mätta och trötta.
-Godnatt Justin, sa hon och gav mig en kram.
-Godnatt Emily, imorgon gäller det, sa jag och kramade tillbaka.
-Japp, sa hon och gav mig en mjuk puss på kinden innan hon gick in på sitt rum.

Emilys dagbok

Torsdag 16 Juni 2011

Idag har jag och Justin inte gjort särskillt mycket. Vi kollade på alla Harry Potter filmerna och nu på kvällen så gick vi på restaurang. När vi såg på den tredje filmen så höll jag och Justin hand. Jag tyckte faktiskt att den var lite läskig men Justin får mig alltid att känna mig trygg. Jag kollade in i hans ögon och fick fjärilar i magen. Han har världens finaste ögon. Jag förstår varför Sarah och Ebba gillar honom så mycket. Hur kan man inte gilla honom? Han är ju helt underbar! Jag undrar ofta hur hans det skulle kännas att ha hans läppar mot mina. Jag vet inte om jag ska välja Justin eller Lucas längre. Men jag vet att det är mer komplicerat att vara ihop med Justin. Även om vi båda skulle vara kända. På tal om det så är det imorgon jag ska skriva på kontraktet. Jag längtar jätte mycket! Speciellt efter att börja tunera!
________________________________________________________________________________________________
Denna delen var tillägnad till tjejen som klagar på min uppdatering -.- Jag hoppas att jag inte får fler av de komentarerna....

FÖRLÅT FÖRLÅT för att jag inte la upp del 21 som jag lovade. Jag tänker inte komma med någon dålig ursäkt för att jag vet att ni inte vill läsa det... Jag tror att jag lägger upp del 21 imorgon.

Nästa vecka ska jag åka till Sälen med en kompis och då kommer det bli sämre uppdatering. Jag kanske får upp någon del på kvällarna men det märker ni ju.

Kram!

PS: Besöksrekord igår med 101 besökare! :) Tack!

PS2: Såg nyss att det var fyra dagar sen ni fick del 20... Jag ska skärpa till mig!

(Klicka på bilden för att komma till tävlingen)

Man kan vinna sjukt snygga postrar så skynda dig! ;)

-Vet du vad som hänt med honom? sa hon lite oroligt.

-Nej, ljög jag.

-Tror du att du kan prata lite med honom? sa hon.

-Visst, sa jag.

-Tack för maten, sa jag när jag hade ätit upp.

-Varsågod, sa hon och log. Jag gick upp och knackade på Justins dörr.

-Kom in, hörde jag. Jag tog ett djupt andetag och öppnade dörren.

________________________________________________________________________________________________ 

Justins perspektiv

Jag trodde det var mamma som skulle komma och jag blev förvånad när Emily kom in.

-Vi behöver prata, sa hon. Jag svalde. Hon satte sig jämte mig i sängen.

-Jo... din mamma tyckte att jag skulle prata med dig, sa hon. Jag nickade. Det var tyst en stund.

-Alltså, förlåt för att jag läste, men jag var nyfiken, sa hon.

-Det är okej, sa jag och log lite snett.

-Justin, du ska veta att jag gillar dig, mycket, men inte mer än vän, sa hon och jag log lite mot henne.

-Okej, sa jag och försökte att le men lyckades inte så bra. Kan vi inte bara låtsas att detta inte hänt?

-Visst, sa hon och kramade mig.

-Justin jag lovar att du kommer hitta en mycket bättre tjej än mig, sa hon och log.

-Det tvivlar jag på, sa jag och blinkade. Hon skrattade lite.

-Hur mycket är klockan? sa Emily.

-Försöker du smita från ämnet? sa jag och blinkade.

-Svara på min fråga Bieber! sa hon och blinkade. Jag tog upp min mobil.

-11.03 miss Scott, sa jag och blinkade tillbaka.

-Okej, jag går och lägger mig, sa hon och reste sig.

Emilys perspektiv

-Vänta lite! sa Justin och jag vände mig om.

-Vad?

-Jag har inte fått någon godnattpuss! sa han bestämt och kröp ner under täcket.

-Brukar du sova i jeans och hood? sa jag och blinkade.

-Nej, men lova att du kommer tillbaka, för om jag inte får någon godnattpuss så tänker jag inte sova! Jag skrattade.

-Okej bäbis, men bara på kinden, och inte mer än vänner, sa jag och log. Lova!

-Jag lovar! sa han och log nöjt. Jag gick ut och in på toan. Jag borstade tänderna och sen tog jag på mig ett nattlinne och gick tillbaka till Justin. Jag knackade försiktigt på dörren.

-Kom in, sa han och jag öppnade dörren.

-Hej, sa han och blinkade. Plötsligt stannade jag. Han hade ingen tröja på sig. OCH han hade six-pack. Jag som är så svag för magmuskler!

-Gillar du utsikten? Vill du känna? sa han och log busigt. Jag skakade på huvudet.

-Ehm... neej, stammade jag fram. Han gick och la sig under täcket.

-Godnatt Justin, sa jag och pussade han på pannan. Han log.

-Tönt, sa jag och började gå ut. Då reste han sig upp och kramade om mig bakifrån.

-Godnatt, viskade han i mitt öra. Jag rös till. Sen gick jag ut. Jag gick in på mitt rum och kröp ner under täcket. Plötsligt fick jag en idé. Jag ska börja skriva dagbok! Jag tog upp ett helt nytt block och började skriva.

Onsdag 15 juni 2011

Idag fick jag reda på att Justin gillade mig mer än vän. Jag pratade med honom och vi sa att vi bara skulle vara vänner. Jag erkänner att jag gillar Justin. Mer än vän faktiskt. Han är söt och snäll och bryr sig om andra. Men samtidigt gillar jag Lucas. Han var den första jag kysste och då kändes det att vi hade något. Men när det närmade sig dagen jag skulle åka började han bete sig konstig och då började jag tappa känslor för honom. Jag hade gillat honom i hemlighet i tre år och när jag blev tillsammans med honom så var han inte alls som jag trodde. Jag trodde att han skulle skydda mig och att han skulle vilja vara med mig hela tiden. Men han var raka motsatsen och det kändes som han undvek mig. Speciellt idag när jag ringde honom så verkade det som han gick bakom min rygg. Som om han höll något hemligt. Men ändå så saknar jag honom.

Justin... Han är helt underbar. När han kramar mig känner jag mig trygg. Undra hur det skulle kännas att kyssa honom. Men jag skulle aldrig kunna göra så mot Lucas. Jag skulle aldrig kunna svika någon. Men att bli ihop med Justin skulle vara komplicerat. Han är en av de mest kända och jag kommer aldrig bli så stor som han. Och om jag blev ihop med honom skulle många tro att jag utnyttjade honom. Paparazzi skulle vara efter oss 24/7 och tidningarna skulle överdriva. Jag hoppas att allt löser sig!
________________________________________________________________________________________________ 

NEVER SAY NEVER IDAG!!!

Det betyder att det inte blir någon del ikväll... :( Men imorgon lovar jag!

Jag fick en klump i magen. Varför hatar de mig? Jag bestämde mig för att inte säga något till Justin.
________________________________________________________________________________________________
Emilys perspektiv

Jag kände att det luktade mat så jag gick ner till köket. Där stod Pattie och lagade mat och Justin satt i soffan och smsade. Jag satte mig brevid Justin.
-Hej, vem smsar du med? sa jag nyfiket.
-Ryan, sa han och log mot mig.
-Vem är det?
-Min bästa kompis från Kanada.
-Okej, vad skriver ni då? sa jag nyfiket.
-De du, sa han och blinkade.
-Kom igen, sääg, sa jag och försökte ta mobilen ifrån honom.
-Nepp, sa han och satte sig med ryggen mot mig.
-Tråkmåns, sa jag och tog upp min mobil istället. Jag började smsa med Sarah och Kim. Sarah var mest intresserand av hur Justin var och Kim berättade om vad de gjort.
-Jag går på toa, sa Justin och la ifrån sig sin mobil. Yes! Tänkte jag. Nu har jag min chans. Jag låste upp Justins iPhone. Så klart hade han lösen.
-Vad har Justin för lösen? frågade jag Pattie.
-5237, sa Pattie. Varför undrar du?
-Vill kolla om han har några roliga spel, sa jag och slog in siffrorna. Det var rätt. Jag gick in på sms och kollade vad han hade smsat med Ryan.
(Tjock text är Justin. Vanlig är Ryan)
*Yo bro! Vad gör du? :)*
*Inget, kom precis hem från Chaz:) vad gör du då? :)*
*Smsar med dig ;P*
*Okej :P*
*När kan ni komma och hälsa på mig, och Emily förståss? :D*
*När ni vill! Emily... är det hon som sjöng Hurt av Christina Aguliera? :D*
*Japp :D*
*Hon är duktig :)*
*Och snygg och söt och snäll och helt underbar!*
*Jasså, har lilla Justin gått och kärat ner sig ;)*
*Lilla? Ha, jag är längre än dig*
*Svara på min fråga, Bieber!*
*Lite kär kanske...*
*Det är fult och ljuga Justin! ;)*
*Okej, jag är kär... men hon har pojkvän :(*
*Va?! Oroa dig inte Justin! Han är säkert inget jämfört med dig. Hon är nog snart din ;)*
*Hoppas det...*
Plötsligt tog någon ifrån mig mobilen. Jag kollade bak och där stod Justin och var helt generad.
-Läste du allt? frågade han och var helt röd i ansiktet.
-Förlåt, sa jag och kollade ner i bordet. Jag skämdes faktiskt.
-Det gör inget antar jag, du hade väll antagligen fått reda på det förr eller senare, sa han och sen gick han upp. Jag satt kvar en stund och sen gick jag upp på mitt rum och la mig i sängen. Jag tänkte på det som han hade skrivit. Han tyckte jag var snygg, söt, snäll och underbar. Lucas hade aldrig sagt att jag var något av dom sakerna. Han hade bara kysst mig och sen hade vi plötsligt varit ihop. Det kändes inte som ett riktigt förhållande. Ibland undrade jag om han bara ville utnyttja mig, för om jag blir känd så blir han väll också känd? Jag bestämde mig för att ringa honom. Jag tog upp min mobil och letade upp hans nummer. Han svarade efter tre signaler.
-Lucas, sa han. Jag hörde ett konstigt ljud i bakgrunden
-Hej Lucas! Det är jag! sa jag.
-Emily?! sa han och lät orolig och förvirrad. Det konstiga ljudet slutade och jag hörde att han stängde en dörr.
-Stör jag? sa jag lite oroligt.
-Va, nej! sa han och fejkskrattade.
-Vad bra, vi har ju inte hörts på länge så jag undrade hur det var med dig, sa jag.
-Ja, det är bra med mig, hur är det med dig då? sa han och verkade faktiskt lite glad.
-Det är bra, Justin är faktiskt väldigt trevlig!
-Vad bra. Jag saknar dig, sa han och det lät faktiskt som han menade det.
-Jag saknar dig med, sa jag och log.
-Jag måste lägga på nu sweetheart, men vi ses, sa han.
-Hejdå, sa jag och sen la han på. Nu kände jag faktiskt att jag saknade han otroligt mycket. Fast han beter sig väldigt konstigt.
-MAAT! ropade Pattie från köket. Jag gick ner och satte mig vid matbordet. Pattie hade lagat lasagne. Snart kom Justin ner. Han verkade fortfarande lite generad. Jag och Pattie pratade hela tiden men Justin sa inget. När han hade ätit färdigt gick han gick han upp direkt.
-Vet du vad som hänt med honom? sa hon lite oroligt.
-Nej, ljög jag.
-Tror du att du kan prata lite med honom? sa hon.
-Visst, sa jag.
-Tack för maten, sa jag när jag hade ätit upp.
-Varsegod, sa hon och log. Jag gick upp och knackade på Justins dörr.
-Kom in, hörde jag. Jag tog ett djupt andetag och öppnade dörren.
________________________________________________________________________________________________
KOMMENTERA! :)

-Mamma säger att jag inte får köpa en ny sålänge min gamla fungerar, sa hon. Du vet inte hur många gånger jag tappat det i golvet men telefonjävlen går inte sönder, sa hon med betoning på tappat.
-Men om jag köper en åt dig då, sa jag. Då kan hon ju inte säga emot.
-Ja! Eller nej, Justin du behöver slösa inte pengar på mig! sa hon bestämt.
-Men om jag vill? sa jag och blinkade.
-Men om jag förbjuder dig? sa hon. Men tack ändå, fortsatte hon och gav mig en kram. Då hörde vi något som klickade. Ånej inte igen! Tänkte jag.
________________________________________________________________________________________________
Justins perspektiv

Vi vände oss om och där stod det ca 20 papparazzis och fotade.
-Vem är tjejen Justin? Dejtar ni? Hur träffades ni? Är ni tillsammans? Det var några av frågorna som de ställde medans de fotade som galningar. Jag tog Emilys hand och började springa där ifrån. De sprang efter oss och fortsatte fråga saker. Då såg jag en vakt som jag sprang fram till.
-Hej, skulle du kunna få ut papparazzin? sa jag och flåsade.
-Bieber? Visst, det fixar vi, sa han och kallade på fler vakter. Jag och Emily satte oss ner på en bänk och hämtade andan.
-Förlåt, det var inte meningen att detta skulle hända, sa jag.
-Vad menar du? Det är väll inte ditt fel? sa hon förvånat.
-Jo, det var ju inte meningen att du skulle se nackdelarna av att vara känd utan det roliga, sa jag och suckade.
-Det är okej Justin, jag måste ju vänja mig, sa hon och skrattade gulligt.
Jo, det är klart, men nu tycker jag att vi äter något, sa jag för tatt lätta upp stämningen.
-Visst! Mcdonalds? sa hon och log.
-Precis vad jag tänkte på, sa jag och reste mig upp. Vi gick ganska nära varandra och våra händer snuddade vid varandra. Av en ren reflex tog jag tag i hennes hand. Jag kollade på henne och såg att hon rodnade och log lite. Ingen av oss släppte utan vi fortsatte gå hand i hand.

Emilys perspektiv

Det pirrade i magen när han tog min hand. Jag rodnade lite. Nej Emily, han gillar inte dig mer än som vän! Vänner kan väll hålla händer? Dessutom har jag ju Lucas. Men Justin fick mig verkligen att känna mig speciell. Mer än Lucas. Jag kände inte ens så här när Lucas kysste mig första gången. Undra hur det skulle kännas att kyssa Justin? Nej, jag skulle aldrig kunna göra så mot Lucas.

Vi gick in på Mcdonalds som var helt proppfullt.
-Gå och sätt dig vid ett bord sålänge så beställer jag, sa Justin högt för att jag skulle höra. Jag nickade och släppte hans hand. Jag gick runt och letade och tillslut hittade jag ett bord lång inne i ett hörn för två personer. Jag satte mig ner och väntade på Justin. Jag tog upp min fula skruttmobil och började spela tetris för att fördriva tiden. Precis när jag var som mest inne i spelet så kom Justin med maten. Jag stängde av och började äta.
-Förlåt att det tog långt tid men jag kunde inte hitta dig, sa han och tog en tugga av sin hamburgare.
-Det gör inget, sa jag. Vi åt upp snabbt och sen fortsatte vi shoppa. När klockan började närma sig 7 bestämde vi oss för att gå hem. Vi la alla kassar i bagaget och sen körde vi hem. När vi kom hem så började jag att packa upp allt och la in alla kläder snyggt i garderoben. Sen tog jag på mig min one piece eftersom vi inte skulle ut mer idag. Jag knackade på Justins dörr och gick in. Han satt vid datorn.
-Vad gör du? sa jag och kollade över hans axel.
-Tweetar, sa han utan att släppa blicken från datorn. Han klickade upp webbcam.
-Gör en fin min, sa han. Jag räckte ut tungan och då tog han bilden.
-Nej, den var ful! Ta en ny, sa jag.
-Nej den var jättefin, sa han och la upp den på twitter. "Had a great day with @EmilyScott ! http://plixi.com/p/844557466 :)" Jag lipade åt honom och sen gick jag till mitt rum och satte på datorn. Jag gick in på twitter. "@justinbieber I hade a great day too :)"
Jag bestämde mig för att kolla in några bieberbloggar för skojs skull.
Då fick jag upp en blogg där det var en bild på mig och Justin när jag kramade han.

(Jag vet att hennes hår ser helt fail ut men jag gjorde det lite snabbt på photoshop)
Justin sågs på Atlanta mall idag med Emily Scott. Det ryktas om att de är dejtar. Justin tweetade nyss "Had a great day with @EmilyScott ! http://plixi.com/p/844557466 :)".Justin verkar väldigt lycklig iallafall. Vad tror ni?

Vi dejtar ju inte. Vi är ju bara kompisar. Jag kollade kommentarerna.
"Jag hatar henne! Hon är ful och sjunger dåligt! :@"
"JAG SKA DÖDA BITCHEN!!!"
"Vad söta de är :D Jag tycker hon verkar vara en bra tjej. Söt och inte falsk som andra kändisar! :D

Jag fick en klump i magen. Varför hatar de mig? Jag bestämde mig för att inte säga något till Justin.
________________________________________________________________________________________________
Kommentera!

Justins perspektiv

-Det är Emilys pojkväään, sa en av Emilys kompisar. Mitt hjärta gick i bitar. Faaan! Såklart att hon hade en pokjvän. Varför skulle inte en så fin tjej som Emily ha en pojkvän? Vad trodde jag egentligen.
-Jag måste gå på toa, sa jag utan att titta på Emily och gick ut. Istället för att gå till toan gick jag till mitt rum och låste dörren. Jag satte mig i min säng och bara stirrade rakt fram. Jag hade blivit kär direkt när jag såg henne på flygplatsen. Hon var så vacker med sitt långa blonda hår och bruna ögon. Jag visste direkt att hon var den rätta. Men gud ville kanske något annat. Men mamma har alltid sagt att man måste kämpa för att nå det man vill ha och inte ge upp. Jag ska kämpa tills hon är min. Dessutom har jag ju en hel sommar på mig.
________________________________________________________________________________________________

Emilys perspektiv

Jag fortsatte prata med tjejerna några minuter. Sen la jag på och slog Lucas nummer. En signal. Två signaler. Tre signaler. Fyra signaler. Jag la på. Varför svarade han inte? Han brukar alltid svara. Jag bestämde mig  för att ringa senare. Jag gick ut och började leta efter Justin. Dörren till hans rum var låst. Jag knackade på dörren. Jag hörde fotsteg och Justin öppnade.
-Hej, jag trodde du skulle på toa, sa jag och skrattade.
-Ja... ehm alltså... nej, sa han och rodnade.
-Okej, men vad ska vi göra idag? frågade jag.
-Vi kan väll typ åka på stan eller något? sa han.
-Visst, gå ner så länge så kommer jag snart, sa jag och gick till mitt rum. Jag tog min vita handväska, mina solglasögon och min plånbok och gick ner. Justin stod i dörren. Jag tog på mig mina lila converse.
-Let's go, sa Justin och låste upp bilen. Vi hoppade in i bilen och körde mot stan.
-Så när kommer jag skriva på kontraktet? frågade jag.
-På fredag, sa Justin och kollade lite snabbt på mig och log. Sen vände han blicken framåt igen.
-Okej, sa jag och sen tittade jag ut genom fönstret. Snart var vi framme i stan och Justin letade efter en parkeringsplats. Han hittade en och sen gick vi mot Atlantas köpcenter. Han tog på sig en keps som han drog nerv framför ögonen för att han inte skulle bli igenkänd. Jag sprang direkt in i en klädaffär och Justin himlade med ögonen. Jag tog några plagg som jag tyckte var snygga och gick till provrummen. Jag provade några plagg. Sen tog jag på mig en kort blommig klänning.
-Vad tycker du? frågade jag Justin när jag stod och speglade mig. Justin svarade inte. Han kollade bara på mig.
-Hallå Justin? sa jag och vinkade med händerna framför hans ögon. Han ryckte till.
-Oj förlåt, den är jättefin, sa han och log.
-Tycker du att jag ska köpa den? frågade jag. Han nickade som svar och log lite snett.
-Bra! Då kan du hänga tillbaka dom här medans jag byter om, sa jag och gav honom en hög med kläder. Han suckade och sen gick han iväg.

Justins perspektiv

Hon är så snygg! Tänkte jag medans jag hängde tillbaka allt. Det gör ont när jag tänker på att hon inte är min. Allt jag ville var att kyssa henne. Jag hade aldrig känt såhär för någon. Jag hade inte enns känt såhär när jag var ihop med Catlin och det var ändå i 7 månader. När jag hade hängt tillbaka alla kläder gick jag till Emily som stod vid utgången.
-Vad långt tid det tog, sa hon och blinkade. Jag skakade bara på huvudet. Vi gick runt i lite andra affärer när jag ser att Emily inte går jämte mig längre. Jag vänder mig om. Då ser jag henne stå och kolla i ett skyltfönster. Jag går och ställer mig bakom henne. Då ser jag vad hon kollar på.
-En iPhone 4? sa jag. Hon nickade drömmande.
-Jag trodde att du hade en? sa jag och log. Hon skakade på huvudet.
-Mamma säger att jag inte får köpa en ny sålänge min gamla fungerar, sa hon. Du vet inte hur många gånger jag tappat den i golvet, men telefonjävlen går inte sönder, sa hon.
-Men om jag köper en åt dig då, sa jag. Då kan hon ju inte säga emot.
-Ja! Eller nej, Justin du behöver slösa inte pengar på mig! sa hon bestämt.
-Men om jag vill? sa jag och blinkade.
-Men om jag förbjuder dig? sa hon. Men tack ändå, fortsatte hon och gav mig en kram. Då hörde vi något som klickade. Ånej inte igen! Tänkte jag.
________________________________________________________________________________________________

-Vilken film valde du? frågade jag.
-Kick-ass, sa han och ställde drickan på bordet. Jag nickade och han satte på filmen. När halva filmen låg båda på golvet och skrattade.
-Jag kan ... kan inte andas, sa jag mellan skrattattackerna. Justin sa inget men skrattade också. Vi kollade färdigt på filmen och nu var klockan 11.15 så vi bestämde oss för att gå och lägga oss.
-Godnatt, sa han och gick in i sitt rum. Jag gick till gästrummet. Sen bytte jag om till ett nattlinne och borstade tänderna. Sen la jag mig i sängen. Justin var verkligen skysst. Han hade samma humor som mig och samma intressen. Jag gillar verkligen honom. Fast inte mer än en vän. Jag har ju Lucas. Undra hur det är med Lucas och tjejerna föressten. Jag får ringa dem imorgon. Sen somnade jag.
________________________________________________________________________________________________
Emilys perspektiv

Jag vaknade av att det luktade pankakor. Jag tog på mig myskläder och gick ner. Där stod Justin och stekte pankakor.
-Godmorgon, sa jag glatt. Han vände sig om.
-Godmorgon, sätt dig så är pankakorna snart färdiga, sa han och log. Jag satte mig vi bordet och studerade hans rörelser. Han la up pankakor på två tallrikar och satte den ena på min plats. Sen hämtade han bestick och glas och juice.
-Smakligt måltid, sa han och blinkade. Jag började äta. Gud var gott det var. Det var nog de godaste pankakor jag ätit.
-Vad gott, sa jag med pankakor i munnen.
-Tack, sa han och skrattade. Vi hörde steg i trappan och ner kom en kvinna som jag antog var Justins mamma. Justin hämtade några fler pankakor och gav till kvinnan.
-Hej, jag heter Pattie, sa hon och log.
-Emily, sa jag och log tillbaka. Hon satte sig ner och åt sina pankakor. Jag och Justin var fördiga så vi gick upp. Jag gick till mitt rum och bytte om. Jag tog på mig en oversize tröja och ett par jeansshorts. Plötsligt kom jag på att jag skulle ringa till Ebba, Sarah, Kim och Lucas. Jag tog min mobil och letade upp Sarahs nummer. *Ringer*
-Emliyyyyyyyyyy!!! Skrek Sarah.
-Hej, sa jag och lungt och försökter hålla mig för skratt. Sarah kune verkligen vara knäpp ibland.
-Hur är det? sa hon. Jag hörde några prata i bakgrunden.
-Det är bra. Har precis ätit Justins goda pankakor till frukost. Är du med Kim och Ebba? sa jag.
-Ja de är här, vänta så ska jag sätta på högtalaren, sa hon.
-Heeeeeeeej Emilyyy!! Skrek de.
-Hej, vad gör ni?
-Inget speciellt, typ kollar på tv, sa Kim.
-Okej.
-Du sa något om pankakor föressten, sa Sarah.
-Ja, att jag åt väldens godaste pankakor till frukost. Justin gjorde dom.
-Aww, vad gulligt av honom, sa Ebba drömmande.
-Jaja, men va ska ni göra idag? frågade Kim.
-Jag har faktiskt ingen aning, sa jag. Då knackade det på dörren.
-Kom in, sa jag. Dörren öppnades och Justin kom in.
-Vem pratar du med? frågade han tyst.
-Mina kompisar, svarade jag. Han nickade.
-Vem var det? frågade Ebba nyfiket.
-Uhm... Justin, sa jag. Jag tog bort luren från örat.
-AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!! skrek de.
-Sätt på högtalarna! skrek Sarah.
-Gör dig beredd för galna fans, sa jag till Justin och satte på högtalarna.
-Hej tjejer, sa Justin flörtigt.
-Omb, jag kan inte fatta att jag pratar med Justin Drew Bieber, sa Ebba och det lät som om hon skulle börja gråta vilken sekund som helst. Dessutom så satt Sarah och hyperventilerade.
-Kom igen tjejer! Han är som vilken person som helst, sa jag och Justin log mot mig.
-Förutom att han är sjukt mycket snyggare än vilken person som helst, sa Sarah på svenska.
-Jasså, jag tycker Lucas är snyggare, sa jag och log av tanken på Lucas.
-Vem är Lucas? sa Justin nyfiket och log.
-Det är Emilys pojkväään, sa Ebba retsamt.
-Jasså, det visste jag inte, sa han och hans leénde försvann. Han kollade ut genom fönstret. Var har nu hänt?
-Nu vet du, sa Sarah. Plötslogt reste Justin på sig.
-Jag måste gå på toa, sa Justin och gick ut.

Justins perspektiv

-Det är Emilys pojkväään, sa en av Emilys kompisar. Mitt hjärta gick i bitar. Faaan! Såklart att hon hade en pokjvän. Varför skulle inte en så fin tjej som Emily ha en pojkvän? Vad trodde jag egentligen.
-Jag måste gå på toa, sa jag utan att titta på Emily och gick ut. Istället för att gå till toan gick jag till mitt rum och låste dörren. Jag satte mig i min säng och bara stirrade rakt fram.

Jag hade blivit kär direkt när jag såg henne på flygplatsen. Hon var så vacker med sitt långa blonda hår och bruna ögon. Jag visste direkt att hon var den rätta. Men gud ville kanske något annat. Men mamma har alltid sagt att man måste kämpa för att nå det man vill ha och inte ge upp. Jag ska kämpa tills hon är min. Dessutom har jag ju en hel sommar på mig.
________________________________________________________________________________________________
Någon som ska gå och se NSN i Jönköping den 23 klockan 18.30?

-Bra, sa jag. Vi började gå runt i ATL. Jag visade henne studion där jag spelade in mina låtar, och andra ställen där jag brukade arbeta. Sen visade jag några kända ställen och annat som var intressant.
-Jag är hungrig. Kan vi inte äta något, sa Emily.
-Jo visst. Mcdonalds? sa jag.
-Det blir bra, sa hon. Vi gick in på det närmaste och beställde varsin meny. Vi satte oss ner vid ett bord och började äta på våra hamburgare. Vi sa inte så mycket. Plötsligt hörde vi ett skrik.
________________________________________________________________________________________________
Emilys perspektiv

Vi vände oss om och där stod tre tjejer och skrek. Jag antog att det var fans Justins fans.
-OMB! Det är Justin Bieber! skrek de.
-Och Emily Scott, fyllde en annan i. Jag blev förvånad när hon sa mitt namn.
-Hej, sa Justin lugnt. Tjejerna skrek ännu mer. Plötsligt började en av dem gråta. Jag himlade med ögonen. Så häftigt kan det väll inte vara att se en kändis. Då reste sig Justin upp och gick fram till tjejen som grät.
-Varför gråter du? sa han och kramade om henne. Jag såg på hennes ansikte att hon var helt överlycklig. Vad gullig Justin är som bryr sig så mycket om sina fans. Jag fortsatte äta min hamburgare medans Justin skrev autografer till tjejerna.
-Ursäkta? sa någon och jag kollade upp. Där stod en av tjejerna.
-Skulle jag kunna få din autograf? sa tjejen och höll fram penna och papper.

Justins perspektiv

Jag snackade lite med tjejerna och skrev autografer. En av tjejerna gick iväg. Jag vände mig om och såg att hon sa något till Emily och gav fram penna och papper. Hon såg glad ut när hon skrev på pappret. Jag log för mig själv. Sen fortsatte jag prata lite med tjejerna. Snart hade vi stått där i kanske 20 minuter tyckte jag att det räckte så jag gav dem varsin kram och sen gick jag tillbaka till Emily. Hon satt och log för sig själv.
-Vad ler du åt? frågade jag.
-Va? Nej inget... sa hon.
-Jo men kom igen nu, sa jag.
-Skratta inte men det var min första autograf, sa hon.
-Varför skulle jag skratta åt det? Jag kom ihåg min första autograf, jag tyckte det var skit coolt, sa jag och log av tanken. Hon nickade och log gulligt.
-Men vi kanske ska gå, vi har ju suttit här ganska länge nu, sa hon och började ställa sig upp.
-Ja det har du rätt i sa jag och reste mig upp med. Sen gick vi ut. Jag tog på mig solglasögon så att fansen inte skulle känna igen mig. Jag visade henne lite andra ställen men mest så pratade vi och lärde känna varandra bättre. När klockan började närma sig 9 så bestämde vi oss för att gå hem. Jag höll upp dörren till Emily.
-Damerna först, sa jag flörtigt.
-Tack, sa hon och fnissade. Vi tog av oss skorna.
-Vart ska jag sova? sa hon och log.
-I gästrummet, kom, sa jag och tog hennes väskor och började gå upp för trappan.
-Är detta verkligen ett gästrum? sa hon förvånat när jag öppnade dörren.
-Ja, sa jag och skrattade.
-Wow...sa hon och gick runt och kollade på allt.
-När du inspekterat allt kan du väll komma ner och se en film, sa jag och ställde ner hennes väskor.
-Väldigt roligt Justin, sa hon och lipade åt mig. Jag ska bara byta om, sa hon.
-Okej, men jag går ner och väljer film så länge då, sa jag och gick ner.

Emilys perspektiv

Vilket stort gästrum! Det var två gånger så stort som mitt i Sverige. Jag tog min väska och letade upp ett par mysbyxor och en T-shirt. Jag får hänga in kläderna i garderoben imorgon. Jag bytte om och gick ner. Justin hade ställt godis i en skål på ett soffbord. Han kom ut ur köket med dricka.
-Vilken film valde du? frågade jag.
-Kick-ass, sa han och ställde drickan på bordet. Jag nickade och han satte på filmen. När halva filmen låg båda på golvet och skrattade.
-Jag kan ... kan inte andas, sa jag mellan skrattattackerna. Justin sa inget men skrattade också. Vi kollade färdigt på filmen och nu var klockan 11.15 så vi bestämde oss för att gå och lägga oss.
-Godnatt, sa han och gick in i sitt rum. Jag gick till gästrummet. Sen bytte jag om till ett nattlinne och borstade tänderna. Sen la jag mig i sängen. Justin var verkligen skysst. Han hade samma humor som mig och samma intressen. Jag gillar verkligen honom. Fast inte mer än en vän. Jag har ju Lucas. Undra hur det är med Lucas och tjejerna föressten. Jag får ringa dem imorgon. Sen somnade jag.
________________________________________________________________________________________________

-När ska vi åka? frågade jag.
-Kvart i två, sa mamma stressat och nervöst. Jag nickade och åt upp. Sen klädde jag på mig ett par jeans shorts och ett linne och tog lite mascara. Jag bestämde mig för att kolla en extra gång att jag fått med allt. Jag tog också med min dator. Ifall jag inte hade något att göra. Men annars var allt med. Nu var klockan ett. Om 45 minuter åker vi. Eftersom jag var färdig så satte jag mig vid tv:n. Mamma stressade runt och kunde inte sitta still. Jag bara skakade på huvudet. Nu var klockan 20 i så jag stängde av tv:n och gick för att ta på mig skor. Mamma stod redan färdig och gtick ut till bilen med en väska. Jag tog min mobil och sen gick jag ut. Vi sa inget under tiden. Vi var framme vid flygplatsen. Vi stannade vi säkerhetskontrollenrna. Mamma fick inte följa med in. Hon kramade om mig hårt. Jag hörde att hon grät lite.
-Lova att du ringer ofta! sa hon. Jag nickade. Sen var jag tvungen att gå för att hinna med planet. 20 minuter senare satt jag på planet påväg till ATL. Det fanns inget att göra så jag slöt ögonen och somnade.
________________________________________________________________________________________________

Atlanta :) Bilden är tagen från google

Emilys perspektiv

Jag öppnade sakta ögonen. Jämte mig satt en gammal gubbe och snarkade. Jag tog upp min mobil. Vi hade flygit i 2 timmar. Då var det alltså 6 timmars resa kvar. Det visades någon film på planet och jag bestämde mig för att kolla på den. När filmen var slut så kom det jag sett fram emot. Flygplansmaten. Jippie! Nej jag skojar, fy för flygplansmat. Den smakade skit men eftersom jag var hungrig så åt jag endå. Sen visade de en till film. Den var faktiskt riktig bra. The notebook tror jag att den hette. I slutet började jag nästan att gråta. Nu var det en timma kvar. Jag tog upp min iPod och satte i hörlurarna i öronen och kollade ut genom fönstret. Tiden flög (Haha "flög" xD) iväg och snart så var det dags att landa. Jag knäppte på mig bältet och vi började närma oss marken. Alla började räkna ner. Tio, nio, åtta, sju, sex, fem, fyra, tre, två, ett, noool! Vi landade och alla började applådera. Kapten började prata och tackade oss för att vi valt att flyga med dem och att klockan nu var 17.03 här i Atlanta. Sen stannade planet och jag tog mina saker och började gå ut ur planet. Jag gick och hämtade mina väskor. Justin hade sagt att jag skulle möta dem utanför utgången. Jag började gå mot utgången. När jag gick ut fick jag en stor överraskning. Där stod Justin med en massa andra personer och en stor skyllt på där det stod "Welcome to U.S.A." på. Jag log stort. Vad gulligt av honom! Han började gå fram mot mig.

Justins pespektiv

Jag kände igen henne direkt när hon kom ut. Hon var verkligen vacker. Hon log stort och verkade glad över min överraskning. Jag gick fram till henne. Jag stod nu en meter ifrån henne. Jag log mot henne.
-Välkommen till U.S.A, sa jag och gav henne en kram.
-Tack, sa hon och log stort.
-Hur känns det att vara här? sa jag.
-Jättebra! Det känns som att detta kommer bli den bästa sommaren någonsin, sa hon och log vackert.
-Det tror jag med, sa jag och blinkade. Hon skrattade.
-Men om vi åker och lämnar dina väskor hemma hos mig så kan jag ju visa dig runt lite i ATL, sa jag.
-Visst, sa hon och tog sina väskor. Men jag tog dom ifrån henne.
-Jag bär, sa jag bestämt. Hon skrattade lite. Hon hade verkligen världens sötaste skratt! Vi gick igenom klumpen med fans mot bilen. Jag la in Emilys väskor i baksätet och sen satte jag mig där fram. Emily satt bara och kollade ut genom fönstret. Jag körde iväg.
-Vad tänker du på? sa jag när hon suttit tyst i tio minuter.
-Va? Inget, eller jo. Det är verkligen coolt att vara här. Tänk att jag ska vara här en hel sommar. Och det bästa är ju att jag ska få hålla på med det jag älskar mest i välden, musik, sa hon och log. Jag nickade. Vi hade kommit fram till mitt hus nu. När hon såg det tappade hon hakan. Jag skrattade åt henne.
-Ska jag bo här? sa hon lyckligt.
-Japp, sa jag och log.
-Tack, tack, tack! sa hon och kramade om mig hårt.
-Jag kan inte andas! sa jag.
-Oj, förlåt, sa hon och släppte mig. Hon kollade ner i marken och blev generad.
-Aww du blev generad, sa jag. Då blev hon ännu rödare. Sen tog jag hennes väskor och lämnade dem innanför dörren.
-Ska vi gå? frågade jag.
-Visst, sa hon och log.
-Bra, sa jag. Vi började gå runt i ATL. Jag visade henne studion där jag spelade in mina låtar, och andra ställen där jag brukade arbeta. Sen visade jag några kända ställen och annat som var intressant.
-Jag är hungrig. Kan vi inte äta något, sa Emily.
-Jo visst. Mcdonalds? sa jag.
-Det blir bra, sa hon. Vi gick in på det närmaste och beställde varsin meny. Vi satte oss ner vid ett bord och började äta på våra hamburgare. Vi sa inte så mycket. Plötsligt hörde vi ett skrik.
________________________________________________________________________________________________

-Så, vad tror du kommer hända i Usa? sa hon nyfiket.
-För att vara ärlig så vet jag inte ett dugg, sa jag. Det enda jag vet är att jag ska skriva på ett skivkontrakt. Hon nickade besviket och fortsatte äta på sin bulle. Jag vet ju faktiskt inte vad jag ska göra. Men en sak är jag säker på. Det kommer bli en sommar att minnas.
________________________________________________________________________________________________
Emilys perspektiv

Vi fikade i tystnad. Det var ingen pinsam tystnad. Vi hade bara inget att säga. När vi fikat färdigt så började vi dra oss hemmåt.
-Antar att detta är sista gången vi ses, sen är du borta en hel sommar, sa hon när vi stod utanför hennes hus. Jag nickade som svar. Hon kramade mig hårt och sen gick jag hem. Gud vad jag kommer sakna alla. Men det är verkligen värt det. Undra hur det ska gå för mig och Lucas. Tänk om han gör slut! Nej så får jag inte tänka! Jag kände att mina ögon fuktades. Skärp dig nu Emily! Jag svalde och drog tillbaka tårarna. När jag var hemma så gick jag direkt upp till mitt rum och stängde dörren efter mig. Klockan var bara fem. Även fast jag var trött så hade jag ingen tust att sova. Jag tog på mig myskläder och la mig under täcket i sängen. Sen slog jag på tv:n. Det var Wizards of waverly place på disney channel. Jag var helt beroende av det programmet. Min högsta dröm var att träffa Selena. När det var slut så var klockan bara halv sex. Men herregud vad tiden går långsamt! Bara för att jag längtar tills imorgon så behöver väll tiden inte jävlas och gå extra långsamt?! Jag gick till min dator och loggade in på facebook. Det var evigheter sen. Jag hade minst 300 nya vänförfrågningar. Jag accepterade alla utan att kolla igenom vem det var. Jag hade också många händelser. Jag orkade faktiskt inte kolla på alla så jag loggad ut och gick in på twitter. Där hade jag såklrat massvis med nya followers. Några ville också att jag skulle följe dem och det gjorde jag. Sen kollade jag Sarahs, Kims och Ebbas twitter. De hade skrivit att de skulle sakna mig. Vad gulligt av dem. Jag tweetade att jag skulle sakna dem med. Sen kollade jag Justins twitter.
*This will be the best summer ever!*
*Tomorrow is a special day...*
*Everybody follow @EmilyScott :)*
Inte konstigt att jag hade fått fler följare! Sen kollade jag några bloggar osv. Jag passade också på att läsa lite om Justin. När jag kollade på klockan var den halv åtta. Jag stägde av datorn och gick ner till köket. Mamma var inte hemma. Undrar vart hon är. Då fick jag ett sms. Av mamma. Det var som att hon läst mina tankar. *Jag fick mycket på jobbet och kommer hem runt 10 men du kan värma resterna från igår och äta, kram!*. Jag gick till kylskåpet och tog ut resterna och värmde dom i mikron. Sen satte jag mig vid tv:n i vardagsrummet. Jag bestämde mig för att kolla på csi. Plötsligt kom det en scen med två personer i en bil. Jag kände igen den ena men jag kunde inte komma på vem det var. Plötsligt slog det mig. Justin! Vad häftigt att han var med på csi. I scenen så blev de stoppade av polisen och den andra killen klev ut ur bilen. Sen fick Justin gå ut. Plötsligt tog Justin tag i en pistol och sköt mot en polis. Då sköt en annan polis Justin i bröstet. Jag skrek högt. Herregud han var död! Jag vågade inte kolla. Jag började skratta för mig själv när jag kom på att det var ett tv program. Fast jag kunde ju inte vara hundra procent säker så jag smsade till honom.
Jag *Detta kan låta dumt men...är du död?*
Justin *Haha nej! Varför tror du det? :O*
Jag *Såg nyss på CSI...*
Justin *Då förstår jag ;) Jag var på möte med Usher och några andra och de har skrivit några låtar till dig, som du kan slå igenom med :)*
Jag *Vad kul! Jag längtar sjukt mycket tills imorgon! :)*
Justin *Jag med! Men nu måste jag sova... enligt min mamma. Sorry!*
Jag *Det är okej, jag är faktiskt ganska trött så det är väll lika bra att jag går och lägger mig med...*
Justin *Mmh... Godnatt!! Sov sött och dröv vackra drömmar ;)*
Jag *Det ska jag :) Godnatt!* Jag fick inget svar så jag gick upp och la mig. Snart somnade jag.

Nästa dag...

Jag vaknade av att mamma skakade om mig.
-Godmorgon gumman! sa hon glatt. Jag drog täcket över huvudet. Varför väckte hon mig så tidigt? Klockan är ju bara halv elva och det är lov! Hon drog av mig täcket.
-Men mamma! sa jag argt.
-Men lugna ner dig, tänkte bara att du kanske inte ville komma försent och missa flyget, sa hon.
-Just det, förlåt, sa jag. Sen gick jag upp och tog en dusch. Sen åt jag frukost.
-När ska vi åka? frågade jag.
-Kvart i två, sa mamma stressat och nervöst. Jag nickade och åt upp. Sen klädde jag på mig ett par jeans shorts och ett linne och tog lite mascara. Jag bestämde mig för att kolla en extra gång att jag fått med allt. Jag tog också med min dator. Ifall jag inte hade något att göra. Men annars var allt med. Nu var klockan ett. Om 45 minuter åker vi. Eftersom jag var färdig så satte jag mig vid tv:n. Mamma stressade runt och kunde inte sitta still. Jag bara skakade på huvudet. Nu var klockan 20 i så jag stängde av tv:n och gick för att ta på mig skor. Mamma stod redan färdig och gtick ut till bilen med en väska. Jag tog min mobil och sen gick jag ut. Vi sa inget under tiden. Vi var framme vid flygplatsen. Vi stannade vi säkerhetskontrollenrna. Mamma fick inte följa med in. Hon kramade om mig hårt. Jag hörde att hon grät lite.
-Lova att du ringer ofta! sa hon. Jag nickade. Sen var jag tvungen att gå för att hinna med planet. 20 minuter senare satt jag på planet påväg till ATL. Det fanns inget att göra så jag slöt ögonen och somnade.
________________________________________________________________________________________________

-Okay, vi tänktre snack lite om vårat kap Emily, sa Usher och blinkade. Jag nickade bara.
-Vi har skrivit några låtar som hon skulle kunna slå igenom med och sen en låt som vi tänkte att ni två kunde sjunga tillsammans, sa han. Han spelade visade mig texten och spelade upp en melodi. Jag sjöng med. Den var riktigt bra. Hoppas Emily tycker om den.
________________________________________________________________________________________________
Emilys perspektiv

Klockan var bara 2 och jag var fördig med allt tills imorgon så jag bestämde mig för att ringa Kim och se om hon ville hitta på något. Jag smsade och efter ett tag fick jag ett svar. *sorry men jag kan inte :( xx*  jag svarade *Okej :( xx* Sarah kanske kan. Jag smsade henne. Efter en minut fick jag ett svar. *Visst :) Kommer du hit? xx* Jag svarade att jag kommer om 5 minuter. Sen tog jag på mig skorna.
-Jag går till Sarah! skrek jag till mamma.
-Okej, men var hemma innan halv elva! Sen gick jag ut. Det är så skönt med sommarlov. Det kommer verkligen bli världens bästa sommar. Fast det är ju lite synd att jag inte får träffa Sarah, Kim eller Ebba på hela sommaren. Eller Lucas. Fast jag skulle ju kunna bjuda dit dom. Jaja det får vi se. Jag stod nu utanför Sarah och skulle precis öppna dörren när Sarah öppnade den.
-Heeeej Emmie! sa hon och kramade om mig.
-Emmie? sa jag och skrattade.
-Ja. Det är mycket lättare att säga, sa hon och log. Jag nickade och gick in. Jag höll precis på att ta på mig skorna när Sarah stoppade mig.
-Kan vi inte gå ut istället? sa hon.
-Visst, sa jag och ryckte på axlarna. Sarah tog på sig sina converse och tog sin handväska och sen gick vi ut. Vi gick mot stan. Sarah ville kolla i några klädaffärer. Jag hade ändå inga pengar med mig så jag kunde inte köpa något. Dessut så hittade jag inte något intressant. Jag satte mig påen stol och väntade. Jag visste inte var Sarah var. Jag tog upp min mobil och såg att jag hade fått ett sms av pappa. *Har du ringt och berättat för Filip än?* Just det! Det har jag glömt. Bäst att gjöra det på direkten. Jag letade upp kontakten Filip och ringde honom. Efter ett tag svarade han.
-Hej det är Filip.
-Hej Filip! sa jag.
-Nemen hej Emily! Det var längesen, sa han glatt.
-Ja det var det, men jag har en sak och berätta, sa jag hemlighetsfullt.
-Okej, sa han nyfiket.
-Jag ska till Usa och skriva på ett skivkontarkt! sa jag glatt.
-Va? Grattis! Vad roligt! sa han.
-Tack, sa jag och log.
-När åker du då?
-Imorgon, så vi ses inte när du kommer på lördag, sa jag besviket.
-Vad synd, men jag kanske kan komma ner till Usa, sa han.
-Jag hoppas det, sa jag.
-Ja, men jag måste lägga på nu, ses, sa han.
-Vi ses, sa jag och sen la jag på. Sarah hade varit borta ett tag nu. Jag undrar var hon.
-Emily! jag vände mig om. Där stog Sarah med en hög med kläder.
-Jag går och provar detta, sa hon och log.
-Okej, jag väntar här, sa jag och skrattade. Hon nickade och gick till provrummen. 20 minuter senare kom hon tillbaka med sin hög med kläder.
-Har du bestämt dig? sa jag.
-Ja, faktiskt, sa hon och skrattade.
-Okej då går vi och betalar, sa jag.
-Ja men först måste jag hänga tillbaka det här, sa hon och höll upp minst 20 plagg.
-Men häng det bara någon stans, jag orkar inte leta efter vart de ska hänga, sa jag och snarkade.
-Okej då, sa hon och hängde allt på det närmsta stället. Sen gick vi och betalade.
-Kan vi inte gå och fika? sa Sarah när vi kom ut ur affären.
-Visst, om du bjuder, sa jag och blinkade.
-Klart, kom! sa Sarah och drog med mig till ett mysigt litet café. Sen satte vi oss vid ett bord.
-Vad vill du ha? sa hon.
-En bulle och saft, sa jag.
-Okej, sa hon och gick till kassan. Snart kom hon tillbaka med fikat.
-Tack, sa jag och log.
-Så, vad tror du kommer hända i Usa? sa hon nyfiket.
-För att vara ärlig så vet jag inte ett dugg, sa jag. Det enda jag vet är att jag ska skriva på ett skivkontrakt. Hon nickade besviket och fortsatte äta på sin bulle. Jag vet ju faktiskt inte vad jag ska göra. Men en sak är jag säker på. Det kommer bli en sommar att minnas.
________________________________________________________________________________________________

Justins perspektiv

-Hem ljuva hem, sa jag när jag kstade mig i min säng som jag säker inte sett på ett halvår. Mamma stod i dörröppningen och skrattade. Sen gick hon och satte sig jämte mig på sängen och pussad min panna.
-Jag är stolt över dig, Justin, sa mamma och kramade mig. Jag kramade tillbaka. Jag skulle vara i Atlanta i tre månader. Det var kul och turnera men när man gjort det i ett halvår så tröttnar man. Därför har jag längtat till denna sommaren. Såklart skulle jag ju inte vara helt ledig denna sommaren. Jag skulle jobba här i ATL och spela in låtar och så. Sen hade vi planerat att jag skulle åka till NY i slutet av sommaren. Men det bästa med denna sommaren kommer i övermorgon. Emily. Gud vad jag längtar. Hon verkar vara en skön tjej. Down-to-earth liksom. Klockan var mycket och jag hade inget att göra så jag bestämde mig för att sova.
________________________________________________________________________________________________
Emilys perspektiv

Jag vaknade av att pappa ringde.
-Hej, sa jag med en trött röst.
-Hej gumman! Jag hörde att du blivit erbjuden ett skivkontrakt. Grattis! sa han.
-Tack, sa jag och log fast han kunde inte se det.
-Så när åker du?
-Imorgon någon gång vid 3, sa jag och gäspade.
-Okej, då hinner vi ses lite innan du åker. Har du packat?
-Nej men jag ska göra det snart, vet Filip än? sa jag. Filip är min storebror. Han har flyttat hemifrån och bor i Uppsala.
-Nej, men ring och berätta vet jag! Han kommer bli jätteglad, sa pappa.
-Okej, men vi ses. Hejdå!
-Hejdå gumman, sa han och la på. Jag kollade på klockan och såg att den redan var 11. Jag tog min morgonrock och gick ner för att äta frukost. På matbordet låg det en lapp från mamma.

Jag la ifrån mig lappen och gick till kylskåpet. Som tur fanns det lite yoghurt kvar. Jag hällde upp yoghurten i en skål, tog en sked och gick och satte mig vid tv:n. Jag bläddrade genom kanalerna. Jag stannade på MTV där de visade Teen Mom. Jag bestämde mig för att kolla på det. Det här programmet får det att se ut som att det är jättejobbigt att få barn när man är ung. Min mamma fick mig när hon var 18 och hon tyckte inte det var jobbigt. Jag kollade på hela programmet, mest för skojs skull. När det var slut så gick jag upp och bytte om till lite slappa kläder eftersom jag bara skulle vara hemma idag. Set tog jag fram min stora störst resväska som låg längst inne i garderoben. Sen började jag packa allt jag skulle bahöva under två månader i USA.
-Jag är hemma, gumman! Skrek mamma. Jag hörde att mamma gick upp för trappan och sen öppnade hon dörren till mitt rum.
-Ser att du börjat packa, sa hon och log, men leéndet försvann lika fort som det kom. Jag släppte sminkväskan och gick och kramade om mamma.
-Jag lovar att höra av mig ofta, sa jag och kramade henne hårdare. Jag hörde att hon snyftade lite tyst.
-Gråt inte, då kommer jag också göra det, sa jag tyst. Hon tog ett djupt andetag och samlade sig.
-Lova att du ringer ofta, sa hon och log.
-Jag lovar, sa jag och log tillbaka. Men nu måste jag fortsätta sa jag och släppte mamma. Hon nickade och gick ut ur rummet. Sen fortsatte jag. När jag bara packat saker för ca en månad så var redan väska full. Jag kom på att jag kunde låna mammas stora också så jag gick till hennes och pappas rum och hämtade den. Efter en timmes packning så var jag färdig. Då fick jag ett sms. Det var från ett nummer jag inte sparat. *Hoppas att du packat för imorgon bär det av mot ATL! xxJustin :)* Jag log för mig själv och svarade *Blev precis färdig ;) I'm exited :) xxEmily* Pling *Vad bra! I'm exited too ;) xxJustin* Jag svarade inte och sparade hans nummer.
-Maat! skrek mamma från köket. Jag tog mina väskor och gick ner med dom. Lika bra att de står redo. Jag lämnade dem i vardagsrummet och sen gick jag till köket. Det luktade lax. Japp jag hade rätt. Lax med potatis. Mums! Jag tog en tallrik och la upp mat på, sen satte jag mig vid köksbordet.

Justins perspektiv

Jag vaknade klockan 11 av att mamma väckte mig. Jag satte mig upp i sängen och gäspade stort. Sen tog jag upp min mobil coh smsade till Emily *Hoppas att du packat för imorgon bär det av mot ATL! xxJustin :)* Efter en minut fick jag ett svar *Blev precis färdig ;) I'm exited :) xxEmily* Jag log och svarade *Vad bra! I'm exited too ;) xxJustin* Jag fick inget svar så jag gick ner och åt frukost. Mamma sa att jag skulle till studion klockan ett. Jag nickade som svar och åt upp. Sen gick jag upp och tog en dusch. När jag klev ut ur duschen så var klockan redan 12. Jag tog på mig ett par mörka jeans och en t-skirt coh en blå hoodtröja. Sen fönade jag mitt hår och tog lite parfym. Nu var klockan halv ett så jag gick ner och tog på mig skorna. Bättre tidig än sen.
-Jag åker nu! skrek jag till mamma. Sen tog jag min iPhone och bilnycklarna och gick ut till bilen. Sen körde jag mot studion. När jag kom dit var klockan 10 minuter i ett. Jag tog hissen till sjätte vångingen och gick till studion.
-Yo Justin. I tid för en gångs skull, sa Usher och dunkade mig i ryggen. Jag flinade bara åt honom. Jag hälsade också på scooter och en kille som skrivit några av mina låtar.
-Okay, vi tänktre snack lite om vårat kap Emily, sa Usher och blinkade. Jag nickade bara.
-Vi har skrivit några låtar som hon skulle kunna slå igenom med och sen en låt som vi tänkte att ni två kunde sjunga tillsammans, sa han. Han spelade visade mig texten och spelade upp en melodi. Jag sjöng med. Den var riktigt bra. Hoppas Emily tycker om den.
________________________________________________________________________________________________

-Vad sa du till henne? viskade hon.
-Att jag tror Erik gillar henne, viskade jag.
-Du menar han i 9d? Som kollar på henne hela tiden på engelskan? viskade hon. Jag nickade. Då såg jag någon jag kände igen gå på andra sidan gatan. Vänta var det? Ja det var Lucas!
-Lucas! skrek jag och började springa till honom. Han kollade upp och stannade. Jag tänkte kyssa honom men han vek undan och det blev en kram istället. Vad har hänt nu då? Var han sur? När jag tänker efter så han han betett sig konstigt varje gång Sarah, Kim eller Ebba var i närheten. Jag bestämde mig för att strunta i det och drog med honom till Sarah och Kim.
________________________________________________________________________________________________

Emilys perspektiv

-Hej Lucas! sa Kim och Ebba och gav honom varsin kram. Sarah kollade bara surt på honom. Vad är det med alla idag? tänkte jag. Vi började prata lite om vad vi skulle göra på sommarlovet.
-Jag ska åka till Egypten! sa Kim och förväntansfullt.
-Gud vad avensjuk jag är! sa Ebba och spelade sur.
-Jag förstår det! Men du kan ju följa med i resväskan om du vill, sa Kim.
-Jippi! Jag ska till Egypten! Sa Ebba och hoppade upp och ner. Vi skrattade bara åt henne. När klockan var nio så ringde mamma och sa att jag skulle hem. Jag kramade alla och började gå hem. När jag kom hem så åt jag en macka och sen gick jag och la mig.
Jag vaknade av att alarmet ringde. Jag hade inte lust att gå upp men sen så kom jag på att det var skolavslutning och blev genast piggare. Jag gcik till badrummet och tog en dusch. Sen tog ja på mig en rosa kort känning och sminkade mig som Ebba hade sagt. Jag lockade också mitt långa blonda hår. Sen tog jag lite parfym och satte i örhängen och satte på ett armband. Sen gick jag ner till köket.
-Vad fin du är, sa mamma och kramade mig och pussade min panna.
-Tack, sa jag och log. Sen tog jag en ostmacka och lite juice. När jag åt fick jag ett sms av Kim. *Kommer till dig om 20 min! Var färdig! ;) xx* Jag svarade *Okej :) xx* När jag var ätit upp så ställde jag glaset i diskmaskinen och gick till mitt rum igen. Jag la mig i sängen och satte på tv:n eftersom Kim inte skulle komma förens om 10 minuter. Jag låg och kollade på mtv när jag hörde mamma ropa nerifrån.
-Kim är här! Jag stängde av tv:n, tog min mobil och gick ner. Där stod Kim. Hon hade på sig en vit blommönstrad klänning och såg riktigt söt ut. Jag gick fram och kramade henne.
-Vad fin du är, sa jag och släppte henne.
-Tack, du med, sa hon och log. Sen sa jag hejdå till mamma och gick ut. Vi gick förbi Sarah och Ebba på vägen till kyrkan. När vi kom dit var det knappt någon där fast det började om 10 minuter. Vi satte oss på en bänk och pratade så länge. Det kom mer och mer personer när klockan började närma sig nio. Snart släppte de in oss i kyrkan och det satte igång. Det gick till på precis samma sätt som det gjort de tre gånger jag varit med innan. Fast det annorlunda med denna gången var att vi nior skulle sjunga. Vi hade övar mycket på låten senaste veckan. När det närmade sig vårt nummer började jag bli riktigt nervös. Sarah verkade se det och sa:
-Det kommer gå bra Emily, och om du glömmer bort texten så mima! sa hon och log. Jag nickade och det hjälpte lite. Jag har världes undebaraste kompisar.
-Och nu är det dags för niornas nummer, ge dem en stor applåd! Vi rest på oss och gick fram till scenen. Musiken började spela och vi sjöng. Efter första versen så blev fler och fler säkrare och det lät bättre. När vi färdiga fick vi stående applåder och busvisslingar. Sen gick vi tillbaka till våra platser och ni var det bara prästens tal kvar och sen var det sommarlov. Han babblade och sa att de som vill får be med honom. Jag är kristen så jag bad. Sen sa han.
-Jag hoppas nu att ni alla får ett riktigt sköt sommarlov! Alla applåderade och sen gick vi ut ur kyrkan.
-Vet ni tjejer, sa jag när vi kommit ut ur kyrkan.
-Nä, vad sa de, och log.
-DET ÄR SOMMARLOV! Skrek jag och vi gjorde givemefive. Vi skrattade och sen gick vi hem till Ebba. Vi kollade på film, åt god mat och godis och skrattade resten av dagen. När klockan började närma sig 10 och vi säkert sett fyra filmer gick jag hem. Jag var riktigt trött så jag gick och la mig direkt.

Justins perspektiv

-Hem ljuva hem, sa jag när jag kstade mig i min säng som jag säker inte sett på ett halvår. Mamma stod i dörröppningen och skrattade. Sen gick hon och satte sig jämte mig på sängen och pussad min panna.
-Jag är stolt över dig, Justin, sa mamma och kramade mig. Jag kramade tillbaka. Jag skulle vara i Atlanta i tre månader. Det var kul och turnera men när man gjort det i ett halvår så tröttnar man. Därför har jag längtat till denna sommaren. Såklart skulle jag ju inte vara helt ledig denna sommaren. Jag skulle jobba här i ATL och spela in låtar och så. Sen hade vi planerat att jag skulle åka till NY i slutet av sommaren. Men det bästa med denna sommaren kommer i övermorgon. Emily. Gud vad jag längtar. Hon verkar vara en skön tjej. Down-to-earth liksom. Klockan var mycket och jag hade inget att göra så jag bestämde mig för att sova.
________________________________________________________________________________________________

Justins perspektiv

Jag vaknade av att Kenny skakade om mig.
-Justin! Du ska ha soundcheck om en halv timme, sa han. Jag reste mig sakta upp och gäspade. Sen gick jag ut ur hotellrummet och ner till Kenny som väntade i lobbyn. Sen begav vi oss till soundchecken. Jag längtar tills jag kommer hem till ATL. Man blir så trött av att resa runt. Jag längtar tills
Emily kommer. Jag ser verkligen fram emot detta sommarlovet.
________________________________________________________________________________________________

(Framsploning till dagen innan skolavslutningen, 11 juni)

Ellas perspektiv

Jag la fram kläderna jag hade köpt till skolavslutningen på en stol. Sarah hade valt klänningen och skorna. Kim och Ebba hade hjälpt mig med smycken och valt hur sminket skulle vara. Jag var nöjd. Jag var jätteglad att de hade hjälpt mig.  Jag tror faktiskt att Kim ljög när hon sa det om Sarah och Ebba men jag förlåter henne. Klockan var bara fem så jag smsade till Sarah *Ska vi hitta på något? xx* Pling *Visst :) Kom till mig så ser vi på film! :) xx* Jag gick ner och tog på mig mina skor.
-Jag går till Sarah! Skrek jag.
-Okej, men kom inte hem för sent! skrek mamma från övervåningen. Jag gick ut och började gå mot Sarah. Hon bodde ungeför 5 minuter från mig. Det var fortfarande riktigt varmt ute fast klockan var fem. När jag kom dit så gick jag bara in eftersom hon visste att jag skulle komma.
-Emily? hörde jag någon säga från vardagsrummet.
-Ja! sa jag medans jag tog av mig skorna.
-Bra! Kan du ta med två glas, sa hon.
-Visst, sa jag och gick till köket och hämtade två glas. Sen gick jag till vardagsrummet. Sarah hade gjort det riktigt mysigt. Hon hade tänt lite ljus och lagt massa filtar och kuddar i soffan.
-Vad tycer du? sa Sarah glatt.
-Fint, sa jag och log. Jag ställde glasen på soffbordet jämte en stor skål popcorn. Sen satte vi oss i soffan och Sarah startade filmen. Filmen var skitrolig och vi skrattade mycket. När filmen varv slut så skrattade vi fortfarande.
-Kan jag inte få se ditt rum? sa jag när vi lugnat ner oss lite.
-Mitt rum? Asså jag vet inte. Det är lite stökigt, sa hon och verkade nervös.
-Kom igen, sa jag. Plötsligt fick jag ett sms. Det var från Kim. *Hej vad gör du? xx* *Tittade nyss på film hos Sarah :) xx* Pling *Okej? Är den slut? Undrade om ni kanske kunde möta mig i parken... :'( xx*
*Har det hänt något? :( Kommer om 10 minuter! xx* Sarah hade sett var vi skrivit så vi gick till dörren, tog på oss skorna och gick ut.
-Vad tror du har hänt? sa jag oroligt och kollade på Sarah.
-Jag vet inte, sa hon. Vi var framme vid parken nu och såg Kim sitta på en bänk längre fram.
-Kim! ropade vi och sprang till henne. Vi satte oss jämte henne. Hon grät länge och vi satt bara och höll om henne.
-Vad är det som har hänt? sa jag när hon lugnat ner sig lite.
-Han... han kysste, mer sa hon inte innan hon började gråta igen. Kim var ihop med Stefan. Vad har han nu ställt till med? tänkte jag.
-Vem? sa Sarah och lät arg.
-Annie, sa hon.
-DEN JÄVLEN! sa Sarah och var riktigt arg. Hon reste sig upp och började springa.
-VART SKA DU?! Skrek jag efter henne.
-GE HAN EN HÅRD SMÄLL PÅ KÄFTEN! Skrek hon tillbaka. Kim grät fortfarande.
-Kom igen. Han är inte värd dina tårar, Kim, sa jag bestämt.
-Men...men, sa hon.
-Inga men! Jag tycker att han gör ett stort misstag som väljer Annie framför dig! sa jag och jag menade det faktiskt.
-Tycker du? sa hon och slutade gråta.
-Klart jag gör. Jag menar, vem vill inte vara ihop med dig lixsom? Dessutom så tror jag att Erik i 9d spanar in dig, sa jag.
-Tror du? sa hon.
-Ja! Har du inte sett hur han kollar på dig på engelskan? sa jag.
-Nej...sa hon och log lite.
-Men det har jag och jag är bombsäker på att han gillar dig, sa jag och nu log hon ännu mer.
-Jag kanske ska satsa på honom, sa hon och såg ut att drömma sig bort.
-Det tycker jag att du ska, sa jag. Då såg jag Sarah komma med raska steg mot oss.
-Hur gick det? sa jag och fnittrade lite.
-Mycket bra faktiskt, sa hon och log stolt samtidigt som hon satte sig jämte oss.
-Vad bra. Hoppas det gjorde riktigt ont, sa Kim och skrattade.
-Vad sa du till henne? viskade hon.
-Att jag tror Erik gillar henne, viskade jag.
-Du menar han i 9d? Som kollar på henne hela tiden på engelskan? viskade hon. Jag nickade. Då såg jag någon jag kände igen gå på andra sidan gatan. Vänta var det? Ja det var Lucas!
-Lucas! skrek jag och började springa till honom. Han kollade upp och stannade. Jag tänkte kyssa honom men han vek undan och det blev en kram istället. Vad har hänt nu då? Var han sur? När jag tänker efter så han han betett sig konstigt varje gång Sarah, Kim eller Ebba var i närheten. Jag bestämde mig för att strunta i det och drog med honom till Sarah och Kim.
________________________________________________________________________________________________

-Emily vill säga något till dig innan vi lägger på, sa han och gav mig mobilen.
-Ja? sa jag i luren.
-Gå och sov! sa hon och skrattade lite.
-Jag ska. Sen, sa jag och skrattade jag med. Hon verkar vara en skysst tjej.
-Men jag ville bara säga tack. Tack! sa hon.
-Ingen orsak, sa jag och skrattade.
-Okej men vi ses, sa hon glatt och innan jag hann svara så hade hon lagt på.
________________________________________________________________________________________________

Bild 1: Emilys outfit Bild 2: Emilys laptop Bild 3: Justin! :) (Bilder tagna från google)

Justins perspektiv

Jag satt kvar med mobilen vid örat en stund. Hon har det vackraste skrattet jag hört, tänkte jag och log. Dessutom så har hon världens vackraste sångröst. Den får mig att rysa. Jag kan inte vänta tills hon kommer hit. Vänta lite nu va! Jag är väll inte kär? Man kan väll inte vara kär i någon man aldrig träffat. Eller kan man?

Emilys perspektiv

Efter jag hade lagt på så kollade jag på mamma.
-Tänk att jag ska åka till Usa, sa jag och log stort.
-Ja, sa mamma och kramade om mig. Efter en stund så gick mamma ner för att börja med middagen och jag satte mig vid min laptop och twittrade. Jag hade fått fler och fler följare och var nästan uppe i en miljon nu. Jag tyckte det var häftigt men det var inget mot Justins alla följare.
-Emily! Maten är färdig! ropade mamma från köket. Jag stängde av datorn och gick ner. Mamma hade lagat spagetti med köttfärsås som var min favoriträtt. När jag tagit mer tre gånger var jag proppmätt, så jag tackade för maten och gick till mitt rum. Det kändes som att jag skulle sprängas vilken sekund som helst. Jag hade inget och göra. Vi hade inga läxor eftersom det snart var sommarlov så jag satte på tv:n. Där fanns det inte heller något att kolla på så jag stängde av den och gick till mitt skrivbord. Där såg jag en bok som jag hade köpt för ett tag sen. Jag hade ju inget annat för mig så jag tog den, la mig i sängen och började läsa. Boken var riktigt spännande. Jag hade läst ganska länge nu. Jag kollade på klockan. Halv två! Jag la snabbt ifrån mig boken och gick till badrummet. Jag tog en snabb dusch och borstade tänderna. Sen tog jag på mig min pyjamas och kröp ner under täcket.
Jag och Justin satt på en klippa. Det var mörkt ute och stjärnorna glittrade på den sena sommarnatten. Vi kollade på varandra och log. Våra läppar var några centimeter från varandra. Jag blundade och.
RING!! Jag vaknade av alarmet på mobilen. Det var en konstig dröm. Fast jag måste erkänna att jag gillade den lite. Det är konstigt att alltid när man drömmer det den bästa delen så ringer alarmet! Jag gick upp och in i badrummet. Mitt hår stod åt alla håll. Jag kammade och satte på mig en mörkgrå t-shirt med tryck, ett bar mörkblå shorts och ett armband. Sen tog jag lite mascara och gick ner för att äta frukost. Mamma hade redan åkt till jobbet. Jag tog en macka med ost på och ett glas juice. Jag satte mig vi tv:n och åt. Jag kollade på disney channel för det fanns inget annat. Det var svampbob fykant. Helt okej tycker jag. Plötsligt plingade det till i min mobil. Det var från Kim. *Ska vi gå till skolan? xx* Jag svarade *Visst :) xx* Pling *Kommer om fem minuter! :) xx* Jag stängde av tv:n och satte glaset i diskmaskinen. Sen tog jag min mobil och min väska och tog på mig skorna. Det knackade på dörren. Kim kom in.
-Hej, sa hon och gav mig en kram.
-Hej Kim, sa jag och kramade tillbaka. Sen tog jag mina nycklar och låste dörren. Sen började vi gå mot skolan.

Justins perspektiv

Jag vaknade av att Kenny skakade om mig.
-Justin! Du ska ha soundcheck om en halv timme, sa han. Jag reste mig sakta upp och gäspade. Sen gick jag ut ur hotellrummet och ner till Kenny som väntade i lobbyn. Sen begav vi oss till soundchecken. Jag längtar tills jag kommer hem till ATL. Man blir så trött av att resa runt. Jag längtar tills Emily kommer. Jag ser verkligen fram emot detta sommarlovet.
________________________________________________________________________________________________

-Vad?
-Jo, Sarah och Ebba låtsas bara vara dina vänner.
-Vad menar du? sa jag.
-Jo de vill bara träffa Justin Bieber och sen får de ju ett bra rykte när de är "kompis" med en kändis, sa hon allvarligt.
-Skojar du med mig? sa jag förvånat. Hon kanske ljög för att hon skulle få träffa Justin Bieber. Jag vet inte vem jag ska lita på.
________________________________________________________________________________________________
Emilys perspektiv

-Okej, sa jag och ryckte på axlarna.
-Bryr du dig inte? sa hon förvånat. Klart jag gör men jag vet inte om jag kan lita på dig, men det kommer jag få reda på, tänkte jag.
-Jo... sa jag.
-Okej, men jag har varnat dig, sa hon lite surt. Jag svarade inte och det blev en pinsam tystnad. Kim avbröt tystnaden.
-Vad gör du imorgon eftermiddag? sa hon.
-Inget tror jag? Varför undrar du?
-Jo jag tänkte att vi kanske kunde hitta på något, sa hon och log.
-Visst, sa jag och log tillbaka. Vi var framme vid mitt hus nu.
-Hejdå! sa jag och gick in.

Justins perspektiv

-Justin! Justin! Jag vaknade. Framför mig stod Usher. Jag hade tydligen somnat i soffan. Jag gnuggade mig i ögonen.
-Jag har kollat flygbiljetter nu och det finns 2 biljetter Stockholm-ATL den 14 juni klockan 14.45, sa han.
-Vad bra, jag ringer direkt, sa jag och gäspade.
-Maaan, du behöver sova, sa usher och skrattade. Jag nickade bara och tog upp min iPhone. Jag letade upp Emilys nummer och ringde. Efter några signaler svarade hon.
-Hej, det är Emily! sa hon.
-Hej det är Justin, sa jag.
-Hej Justin, sa hon och lät glad. Jag log.
-Jo, vi har hittat biljetter men kan usher få prata med din mamma, sa jag och gäspade.
-Är du trött? sa hon och skrattade.
-Kanske det, sa jag.
-Okej men här kommer mamma, sa hon. Jag gav mobilen till usher. Han började berätta om skivkontrakt, flyg osv och jag tyckte det var tråkigt att lyssna så jag satte mig vid datorn och twittrade. Efter en stund sa knackade usher på min axel och sa:
-Emily vill säga något till dig innan vi lägger på, sa han och gav mig mobilen.
-Ja? sa jag i luren.
-Gå och sov! sa hon och skrattade lite.
-Jag ska. Sen, sa jag och skrattade jag med. Hon verkar vara en schysst tjej.
-Men jag ville bara säga tack. Tack! sa hon.
-Ingen orsak, sa jag och skrattade.
-Okej men vi ses, sa hon glatt och innan jag hann svara så hade hon lagt på.
________________________________________________________________________________________________

-Hejdå, sa Anna sen la hon på. Jag skrattade åt mig själv. Jag lät så töntig. "Jag hör av mig ikväll med mer information". Jag stoppade ner telefonen i fickan.
-Vad sa hon? det var Usher som hade kommit in.
-Hennes mamma sa ja, men jag sa att jag skulle ringa ikväll med mer info, sa jag och log.
-Vad bra! Jag börjar leta efter flygbiljetter, sa han och gick ut. Det känns att det kommer bli en minnesvärd sommar.
________________________________________________________________________________________________
Emilys perspektiv

Hela lektionen satt jag och funderade på vad mamma hade sagt. Tänk om hon inte låter mig åka! Jag vill verkligen det här. Detta var sista lektionen. Sen skulle jag hem. Under lektionen så fick jag en slängpuss av Lucas. Jag rodnade lite och kollade ner i bänken. Sarah hade tydligen sett det och busvisslade lågt så att inte läraren skulle höra.

Sarahs perspektiv

Asså Emily är verkligen dum. Tror hon verkligen att Lucas gillar henne? Tydligen. När Emily inte såg så skickade Lucas iväg en slängpuss till mig och jag en tillbaka. Den enda anledningen att jag, Ebba och Kim är kompis med henne är för att hon kommer bli känd. Och då kanske hon kan presentera mig för Justin Bieber. Jag låtsas inte om det men egentligen så är jag avundsjuk på henne. Inte bara hennes röst. Hon är väldigt söt också. Men hon har inget självförtroende så antagligen kommer hon inte klara av att stå på scen. Haha, så roligt det kommer bli att se henne gör bort sig. Jag kan verkligen se det framför mig.

Ebbas perspektiv

Jag tycker verkligen inte om Emily. Hon tror verkligen att hon är något bara för att hon ska bli känd. Fast jag vill ju verkligen träffa Justin Bieber så jag måste behärska mig. Om hon får reda på vad jag tycker så kommer jag aldrig kunna bli ihop med Justin. När han ser mig kommer han falla direkt! Aldrig att han blir ihop med Emily. Hon är ju ful! Och inte Sarah för den delan heller. Bakom de 3 ton smink hon har på sig är hon ful som en kråka. Usch!

Kims perspektiv

Jag tycker synd om Emily. Både Ebba och Sarah låtsas vara kompis med Emily för att de ska få träffa Justin Bieber. Jag är inte ett lika stort fan som de. Jag tycker bara att han skriver bra låtar men lite snygg är han ju. Jag vet inte varför jag bestämde mig för att bli kompis med Sarah och Ebba istället för Emily. Vi var bästisar fram tills tvåan då jag "övergav" henne. Jag ångrar det. Jag var bara rädd för att bli mobbad. Emily är ju verkligen en, snäll och väldigt söt person. Jag vet inte vad jag tänkte med i tvåan. Men man kan ju alltid börja om på nytt. Kanske kan jag va med Emily någon dag efter skolan. Bara vi två förståss. Jag frågar henne efter lektionen.

Emilys perspektiv

Lektionen var slut och jag gick till mitt skåp. Jag tog min skolväska och gick ut ur skolan.
-Emily! Vänta! Jag vände mig om och såg Kim komma springandes mot mig. Jag väntade in henne.
-Jag undrade bara om vi kunde ta sälle hem, sa hon och flåsade. Jag skrattade åt henne för hon såg rolig ut och var helt röd i ansiktet.
-Visst, sa jag. Snart skrattade hon också och nu stod vi där på skolgården och skrattade högt. Alla som gick förbi kollade konstigt på oss och det gjorde att vi skrattade mer.
-Kom nu går vi, sa jag när vi lugnat ner oss lite. Hon nickade och vi började gå. Vi pratade mycket och hade kul.
-Emily... sa Kim alvarligt.
-Ja? sa jag oroligt.
-Jo altså jag är väldigt ledsen för att jag typ övergav dig i tvåan. Jag är ledsen och jag ångrar det verkligen, sa hon ledsam.
-Men Kim. Bry dig inte om det. Det var länge sen. Vi är ju vänner nu och det är det viktigaste, eller hur? sa jag.
-Ja det är sant. Men du jag vill bara varna dig för en sak.
-Vad?
-Jo, Sarah och Ebba låtsas bara vara dina vänner.
-Vad menar du? sa jag.
-Jo de vill bara träffa Justin Bieber och sen får de ju ett bra rykte när de är "kompis" med en kändis, sa hon allvarligt.
-Skojar du med mig? sa jag förvånat. Hon kanske ljög för att hon skulle få träffa Justin Bieber. Jag vet inte vem jag ska lita på.
________________________________________________________________________________________________

-Vad hände, sa de nyfiket och ställde sig runt mig.
-Vi...kysstes, sa jag och log av tanken.
-Awww! sa de och skrattade.
-Hur var det? sa Ebba nyfiket.
-Mysigt, sa jag. Plötsligt kände jag att det vibrerade i min ficka. Jag tog upp mobilen. Det var okänt nummer. Jag svarade.
-Hej det är Emily...
________________________________________________________________________________________________
(Jag skriver det de säger på svenska. Orkar inte översätta :P)

Emilys perspektiv

-Hej, det är Justin Bieber. Är det Emily Scott jag pratar med?
-Ja, sa jag och log för mig själv.
-Nice, jo som du vet så har jag sett videon på när du sjöng, och jag har pratat med min manager och han tycker att det skulle vara väldigt roligt om du ville komma hit till Usa på sommarlovet och kanske skriva på ett

kontrakt.
-Ja det skulle vara roligt, sa jag.
-Skulle jag bara kunna få prata med din mamma eller pappa? sa han.
-Jag är i skolan just nu, men du kan ju pröva på deras mobil, sa jag.
-Okej, vad har de för nummer?
-Mammas är ********** och pappas är **********, sa jag.
-Okej, men vi hörs senare, hejdå, sa han.
-Hejdå, sa jag innan jag la på. Jag gick tillbaka till Sarah, Ebba och Kim.
-Vem var det? sa Kim nyfiket och blinkade.
-Bara Justin Bieber, sa jag och ryckte på axlarna.
-AHHHHHH!!! Skrek alla tre. Jag hoppade till. Jag var verkligen inte beredd på att de skulle skrika. Jag kollade runt och alla stod och glodde på oss.
-Tjejer, sluta skrika, alla tittar! sa jag.
-Asså OMB hon har precis pratat med Justin Bieber, jag tror jag dör! Sa Sarah och låtsades dö. Ebba och Kim gjorde samma sak och nu låg alla tre på golvet "döda". Jag skrattade åt dem.
-Ni är för roliga, men kom nu lektionen börjar snart! sa jag. De reste sig upp och tog sina grejer sen gick vi till klassrummet.

Justin perspektiv

Jag la på. Hon verkade vara en snäll och söt tjej. Och dessutom så har hon en undebar röst. Jag längtar tills hon kommer hit. Eller rättare sagt om hon får. Jag slog nummret till hennes mamma.
-Hej det är Anna, sa en kvinna.
-Hej mitt namn är Justin Bieber. Är du Emily Scotts mamma? sa jag artigt.
-Ja det är jag, sa kvinnan som tydligen hette Anna.
-Vad bra. Jo det är så här att jag har sett en video på din dotter när hon sjunger och jag undrar om Emily skulle kunna komma till Usa under sommarlovet och kanske skriva på ett skivkontrakt? Jag hoppades på att hon skulle svara ja. Det var tyst i telefonen.
-Hallå? sa jag försiktigt.
-Oj förlåt. Jag är bara chockad. Tänk att min dotter ska bli känd! sa kvinnan.
-Ja om ni låter henne komma hit så kan vi nog fixa det, sa jag och skrattade.
-Men gud ja! Klart hon får åka! sa Anna glatt.
-Vad bra. Jag hör av mig ikväll med lite mer inforfation, hejdå, sa jag.
-Hejdå, sa Anna sen la hon på. Jag skrattade åt mig själv. Jag lät så töntig. "Jag hör av mig ikväll med mer information". Jag stoppade ner telefonen i fickan.
-Vad sa hon? det var Usher som hade kommit in.
-Hennes mamma sa ja, men jag sa att jag skulle ringa ikväll med mer info, sa jag och log.
-Vad bra! Jag börjar leta efter flygbiljetter, sa han och gick ut. Det känns att det kommer bli en minnesvärd sommar.
________________________________________________________________________________________________7

-Ehm, jo du vet igår när du sjöng, jo saken är det att jag... Han tog ett djupt andetag. Jag filmade dig och la ut det på youtube. sa han nervöst.
-DU GJORDE VAD? jag kokade av ilska. Plötsligt förstod jag allt. Det var däför jag fått så många följare på twitter! Det förklarade också varför alla kollade på mig.
-Du hörde vad jag sa, men det är inte bara det. sa han.
-Nehe, sa jag surt och la armarna i kors.
-Videon har fått ganska många visningar och en av dom som har sett den är Justin Bieber.
________________________________________________________________________________________________

Emilys perspektiv

-Justin Bieber? Han som har 7 miljoner följare på twitter? frågade jag. Vad är det som är så speciellt med honom?
-Haha, det kanske han har. Men vet du inte vem han är? sa han och kollade på mig konstigt. Jag skakade på huvudet.
-Skojar du med mig? sa han.
-Nej, jag är helt seriös. Vad är så speciellt med honom?
-Jo han är en artist som är känd över hela världen, de flesta tjejer är galna i honom och han säjer ut konserter på typ en timma, sa han.
-Coolt, sa jag.
-Ja men som sagt han har sett i videon och han undrar om du har lust att skriva på ett kontrakt med island records och bli artist, sa han och log.
-Är detta ett skämt eller? sa jag förvånad.
-Nej, varför skulle jag ljuga för dig? Jag kan bevisa det! sa han och tog upp sin iphone. Han tryckte lite och sen så gav han mig mobilen.
-Läs, sa han. Jag läste.
Hello! It's Justin Bieber. When I saw the video I totally fell in love with her voice. She's an amazing singer. Can you please ask her what she would think about signing a contract with Island Records and record a song with me! posted by kidrauhl
Jag läste det flera gånger. Wow! Detta var på riktigt. Jag har alltid drömt om att bli artist.
-Du kan hälsa honom att jag tackar jag! sa jag och började hoppa runt av glädje. Han skrattade åt mig.
-Sluta vara så sur, sa han och skrattade.
-Okej, sa jag och slutade hoppa. Här har du, sa jag och gav tillbaka hans iphone.
-Tack, sa han och log. Föressten så var det en sak till, sa han och ställde sig lite närmare.
-Okej, va...längre hann jag inte förrens hans läppar var pressade mot mina. Det var precis som jag hade drömt att det skulle vara. Han slutade och log mot mig. Jag kände att jag rodnade.
-Jag måste gå nu, sa jag fort och började springa. Men han tog tag i min arm.
-Är vi typ tillsammans nu eller? sa han.
-Om du vill så, sa jag.
-Klart jag vill, sa han och log.
-Okej, sa jag och pussade honom på kinden. Sen sprang jag iväg. Jag var verkligen lycklig nu. Jag skulle bli artist och jag hade mina drömmars kille. Det var min första kyss. Jag är glad att den var med Lucas. Jag sprang till Sarah, Kim och Ebba.
-Vad hände, sa de nyfiket och ställde sig runt mig.
-Vi...kysstes, sa jag och log av tanken.
-Awww! sa de och skrattade.
-Hur var det? sa Ebba nyfiket.
-Mysigt, sa jag. Plötsligt kände jag att det vibrerade i min ficka. Jag tog upp mobilen. Det var okänt nummer. Jag svarade.
-Hej det är Emily...
_____________________________________________________________________________________________

Det var länge sedan jag hade det så här fint på mitt rum! Det är konstigt att en person kan göra en så glad! Hon fick mog till ock med att städa. Det kan inte ens mamma. Jag satte mig vid min dator och loggade in på twitter. Jag hade fått 400 nya följare! Kan den här dagen bli bättre? Jag kollade genom mina följare och fastnade för en som hette @justinbieber . Jag hade hör det innan. Ja just det! Det var den där killen som alla tjejer pratade om hela tiden. Jag kollade hans twitter. Han hade nästan 7 miljoner följare! Jag blev imponerad. Jag kollade igenom hans tweet och bestämde mig för att följa honom jag med. Han verkade vara en skysst kille. Jag tyckte det var ganska häftigt att en som hade nästan 7 miljoner följare följde mig. Jag tweetade: "I'm so happy right now :D This day can't be better!". På en minut hade jag fått 100+ Retweets! En av dom var från den där Justin. "I'm glad that ur happy ;)" Jag log. Han verkade gullig. Jag kollade på klockan och såg att den var tio över tio och jag bestämde mig för att gå och lägga mig. Jag stängde av datorn och gick till badrummet. Där borstade jag tänderna och tvättade bort mitt smink. Sen tog jag på mig ett nattlinne och kröp ner under täcket. Det tog inte långt tid innan jag somnade.
________________________________________________________________________________________________

Emilys perspektiv

Jag vaknade på morgonen av min irriterande väckarklocka. Jag stängde av den och satte mig upp i sängen. Jag var jättetrött. Egentligen så ville jag bara sova. Men sen kom jag och tänka på det som hände igår. Jag log för mig själv och gick till badrummet. Mitt långa blonda hår stod åt alla håll. Jag borstade det och sen tog jag på lite mascara. Sen gick jag till min walkin closet och letade efter något att ha på mig. Jag tog på mig detta.

Sen gick jag ner och åt lite frukost. Två rostade bröd och oboy. Nu var klockan tjugo i åtta. Jag gick till dörren och tog på mig mina converse. Sen tog jag min skolväska och min mobil och gick ut. Det tog ungefär 10 minuter att gå till skolan så jag var framme 10 i åtta. När jag kom in i skolan så var det många som kollade på mig. Det var lite obehagligt. Jag tyckte att det var konstigt att alla hade fått reda på det så fort. Så intressant var det väll inte? Jag öppnade mitt skåp och såg att första lektionen var matte. Inte det roligaste ämnet direkt. Fler och fler rån klassen kom och alla hälsade faktiskt på mig. Jag var faktisk glad att jag spelade upp låten. Nu har alla börjat fatta att jag också finns. När Sarah, Kim och Ebba kom fick jag en kram av dem och så sa de att jag gärna fick va med i deras gäng. Det lät lite konstigt, men jag sa visst och sen började lektionen. Först hade läraren lite genomgång och sen så började alla arbeta. Jag reste mig upp för att vässa min penna och när jag kollade ut över klassen så kollade alla på mig.
-Vad? sa jag frågandes.
-Inget, mumlade några och sen fortsatte de jobba. Jag ryckte på axlarna och gick och fortsatte jobba. När lektionen var slut så plockade jag iordning mina grejer och gick ut ur klassrummet. Men inte sist denna gången. Jag pratade lite med Sarah, Ebba och Kim när jag såg Lucas komma imot oss. Han log mot mig. Nej det kan inte vara mig han ler mot. Jag kollade bakom mig får att se om det var någon där men det var det inte. När jag vände mig framåt igen så stod Lucas där.
-Hej Emily, sa han och log.
-Hej, Lucas, sa jag och log tillbaka lite försiktigt.
-Asså ehm, jag måste typ prata med dig, sa han och verkade nervös.
-Jasså, vad? frågade jag.
-Kom, han och tog min hand och drog iväg med mig.
-Okej, sa jag lungt fast innombords så slog mitt hjärta jättefort. Jag kollade bak på Sarah och hon busvisslade. Jag skrattade lite. Han drog in mig till ett hörn. Vi var ensamma.
-Jo, asså jag måste typ berätta en sak för dig, sa han och kliade sig i bakhuvudet.
-Jaha, sa jag och verkade oberörd fast jag bara ville skrika rätt ut av lycka. Jag log lite.
-Jo asså saken är det att jag... han tystnade och kollade ner i golvet.
-Du vadå? sa jag.
-Lova att inte bli arg, okej? sa hon och log försiktigt.
-Okej, sa jag och började bli lite osäker.
-Ehm, jo du vet igår när du sjöng, jo saken är det att jag... Han tog ett djupt andetag. Jag filmade dig och la ut det på youtube. sa han nervöst.
-DU GJORDE VAD? jag kokade av ilska. Plötsligt förstod jag allt. Det var däför jag fått så många följare på twitter! Det förklarade också varför alla kollade på mig.
-Du hörde vad jag sa, men det är inte bara det. sa han.
-Nehe, sa jag surt och la armarna i kors.
-Videon har fått ganska många visningar och en av dom som har sett den är Justin Bieber.
________________________________________________________________________________________________

-Kan alla vara snälla och vara tysta, sa Marie vänligt. Ingen hörde henne. Hon försökte igen lite högre.
-Kan alla vara tysta, tack. Ingen hörde denna gången heller. Eller så brydde de sig inte.
-MEN KAN NI VARA TYSTA FÖR I HELVETE! Jag hoppade till och alla blev knäpptysta. Jag hade aldrig hör Marie höja rösten förut.
-Tack, sa hon sarkastiskt. Jag vill presentera Emily som ska spela Hurt av Christina Aguliera. Jag svalde och började.

____________________________________________________________________________________________________
(Låten som Emily spelade finns hääär)


Emilys perspektiv

Under hela låten hade jag kollat ner i pianot. Jag kollade fortfarande ner i pianot. Jag vågade inte möta någons blick. Alla var helt tysta. Ingen sa något. Tänk om de inte tyckte att jag sjöng bra. Gud vad jag har skämt ut mig. Jag kände att tårarna brände bakom ögonlocken. Marie räddade mig.
-Lektionen är slut nu. sa hon lungt. När alla gått ut och Marie stängt dörren kom alla tårar.
-Varför gråter du? Det var ju jätte bra! sa hon.
-Men jag... jag vet inte, sa jag mellan snyftningarna.
-Var det för att alla var tysta? Att ingen sa något? Att du trodde att de tyckte du var dålig? frågade hon. Jag nickade.
-Men lilla tjejen, du var jättebra! Jag tror att ingen sa något för att de var chockade. De visste ju inte att du kunde sjunga, sa hon och skrattade lite.
-Jo det ioförsig, sa jag och log lite. Jag torkade bort tårarna och tog mina grejer. Hon log mot mig.
-Jag måste gå nu, sa jag och log.
-Okej, men om någon säger något dumt så får dom med mig och göra, sa hon bestämt.
-Visst, sa jag och skrattade lite. Jag gick ut ur musiksalen och genom korridoren som var nästan tom. Jag kom fram till mitt skåp, öppnade det och la in mina grejer, och tog ut min jeansjacka och väska. Vilken tur att alla hade gått hem redan. Jag stängde skåpet och gick ut ur skolan. Det var varmt och solen lös. Jag längtar till sommatrlovet för då ska vi åka till skåne och jag kommer få träffa Klara igen. Plötsligt såg jag några jag kände igen. Ånej, var det? Ja det var det. Jag tänkte gå där ifrån men jag hann inte förenns de gick imot mig.
-Heej Emily! sa Sarah. Sarah var klassens så kallade drottning och var man kompis med henne skulle man vara glad. Hon brukade trycka ner de hon inte tyckte om eller "hotade" henne. Hon hade alltid Ebba och Kim bakom sig. De stod nu framför mig.
-Hej Sarah, sa jag och kollade ner på mina skor.
-Asså jag ville bara säga att jag tycker du sjunger sjukt bra, sa hon. Visst tjejer? sa hon och kollade på Ebba och Kim. De nickade.
-Tack, sa jag och log lite försiktigt.
-Ah men vi ses imon då, hej då, sa hon och gick iväg. Där stod jag kvar som ett fån. Hade det där nyss hänt? Ja! Ett leénde spred sig över mitt ansikte. Jag fortsatte hem och snaart var jag hemma. Mitt hus var ganska stort och vi var ganska rika. Både mamma och pappa hade välbetalda jobb. Jag tyckte det var jobbigt. För det första var de nästan aldrig hemma och satte jobbet i första hand. Sen så hittade jag knappt i huset och jag slår vad om att jag inte har varit alla rummen än! Jag hade ett stort rum med en 40 tums tv, hemmabiosystem, stor säng, eget badrum och en walkin-closet (?). Jag ställde väskan på golvet, tog av mig skorna och hängde upp jackan. Sen skuttade jag upp för trappan och in på mitt rum. Jag var verkligen glad att jag hade spelat upp den där låten. Jag fick ett ryck och städade rummet, rensade bort gammla saker och la alla kläder som var för små i en kassa. Jag städade också badrummet.

3 timmar senare

Det var länge sedan jag hade det så här fint på mitt rum! Det är konstigt att en person kan göra en så glad! Hon fick mog till ock med att städa. Det kan inte ens mamma. Jag satte mig vid min dator och loggade in på twitter. Jag hade fått 400 nya följare! Kan den här dagen bli bättre? Jag kollade genom mina följare och fastnade för en som hette @justinbieber . Jag hade hör det innan. Ja just det! Det var den där killen som alla tjejer pratade om hela tiden. Jag kollade hans twitter. Han hade 7 miljoner följare! Jag blev imponerad. Jag kollade igenom hans tweet och bestämde mig för att följa honom jag med. Han verkade vara en skysst kille. Jag tyckte det var ganska häftigt att en som hade 7 miljoner följare följde mig. Jag tweetade: "I'm so happy right now :D This day can't be better!". På en minut hade jag fått 100+ Retweets! En av dom var från den där Justin. "I'm glad that ur happy ;)" Jag log. Han verkade gullig. Jag kollade på klockan och såg att den var tio över tio och jag bestämde mig för att gå och lägga mig. Jag stängde av datorn och gick till badrummet. Där borstade jag tänderna och tvättade bort mitt smink. Sen tog jag på mig ett nattlinne och kröp ner under täcket. Det tog inte långt tid innan jag somnade.
____________________________________________________________________________________________________